USA betalar nästan 970 miljarder dollar per år bara i ränta på statsskulden. Det är mer än vad landet lägger på försvaret eller Medicaid. Räntekostnaderna har tredubblats sedan 2020 och fortsätter att stiga snabbt.
Dyrare än försvaret: USA:s ekonomi slukas av jätteposten


Utvecklingen beskrivs som en av de mest underskattade ekonomiska kriserna i modern tid.
Bakom ökningen ligger både en kraftigt växande statsskuld och högre räntor efter pandemin. Som andel av ekonomin har räntekostnaderna fördubblats, från 1,6 procent av BNP 2021 till 3,2 procent 2025.
Det innebär att en allt större del av statens inkomster går till att betala av gamla lån i stället för till nya satsningar.
Läs också:
USA:s statsskuld skenar – prognosen var helt fel – Realtid
Kan bli den största posten i budgeten
Idag ligger utgifterna i nivå med Medicare, som är en av USA:s dyraste utgiftsposter. Men prognoser visar att räntekostnaderna kan bli den näst största posten i stadsbudgeten redan 2029.
I mitten av seklet väntas räntekostnaderna även överstiga Social Security och bli den största enskilda utgiften i hela budgeten.
Den utvecklingen får konsekvenser för alla andra politikområden. När räntekostnaderna växer trängs andra satsningar undan.
Andra program får minskad budget
Nästan en tredjedel av all utgiftsökning det kommande decenniet väntas gå till just räntor, vilket innebär att andra program krymper relativt sett även om de nominellt ökar.
Statsskulden ligger nu på 38,8 biljoner dollar och växer med omkring 6,4 miljarder dollar per dag. I den takt som skulden ökar väntas USA nå 39 biljoner dollar redan i april.
Enligt en analys från Committee for a Responsible Federal Budget, som Fortune rapporterat om, krävs en trovärdig plan för att minska underskotten. Utan en sådan riskerar räntekostnaderna att fortsätta äta upp allt större delar av budgeten och tränga undan centrala samhällsfunktioner.
Läs också:
Kan AI rädda USA från skuldberget – eller orsaka nya kriser? – Realtid





