Chefsekonom: Ljus prognos för Sverige trots omvärldsläget

Investeringarna växlar upp – från försvar till bostäder

En annan stor drivkraft är investeringarna, som nu börjar ta fart på flera fronter.

”Vi ser en tydlig ökning i investeringarna. Försvarssektorn fortsätter att expandera, men även infrastrukturen växlar upp. Bostadsinvesteringarna ligger fortfarande lågt, men vi räknar med att de börjar öka under 2026” säger Andersson.

Försvarsindustrin fortsätter att växa i takt med ökade Nato‑anpassningar och säkerhetspolitiska satsningar. Samtidigt driver stora infrastruktursatsningar, från energi till transport, upp aktiviteten i flera sektorer.

Bostadsbyggandet har ökat under det senaste kvartalet, och DNB Carnegie räknar med att den uppgången fortsätter under 2026.

Läs också:
Råvarustrateg: Guld kan nå 7 150 dollar i år

Riksbanken kan höja räntan redan 2026

Den starkare ekonomin påverkar också Riksbankens nästa steg. DNB Carnegie bedömer att Riksbanken kan börja höja räntan redan i november 2026, till 2 procent, och sedan vidare till 2,5 procent under 2027.

Förklaringen är att återhämtningen i ekonomin väntas gå betydligt snabbare än tidigare – fler företag jobbar närmare full kapacitet och efterfrågan ökar. När trycket i ekonomin stiger ökar också risken för att priserna börjar dra iväg igen.

Till detta kommer att stora strukturella förändringar i världsekonomin som ökar kostnadstrycket. Inflationen väntas därför ligga kvar något över de nivåer vi vant oss vid det senaste decenniet.

Osäker omvärld gör geopolitiken till central risk

Trots den starka inhemska utvecklingen finns risker, framför allt på den globala scenen. Andersson pekar på att geopolitiken och den stora osäkerheten om vart USA är på väg, är den största osäkerhetsfaktorn, men att riskerna mot prognosen ändå är begränsade.

”Det finns en underliggande styrka i svensk ekonomi som vi såg redan 2024, så de inhemska riskerna i prognosen är inte så stora. Men vi har Trump som är ute och bråkar med Europa. Vi vet inte vart det leder, men sannolikt mot någon form av förhandling. Även om det inte blir någon storkonflikt är vägen dit, eventuellt med högre tullar och fortsatt osäkerhet, dålig för Europa,” säger han.

Osäkerheten är därmed den största risken för svensk ekonomi under 2026–2027.

Läs också:
Europas kraftfulla ”vapen” mot USA ifrågasätts

Sverige sticker ut i Norden

I en nordisk jämförelse står sig Sverige starkt.

”Sverige står sig bra i Norden. Norge går fortsatt bra, medan Finland har stora utmaningar. Danmark går också bra men brottas med problem genom sin stora exponering mot läkemedelsindustrin. Sverige har en mycket stor bred i näringslivet – t ex försvarsindustrin, infrastruktur, energi och IT/telekom samt stark innovation – som gör att det går väldigt bra just nu,” säger Andersson.

Ekonomin växlar upp men riskerna finns kvar

DNB Carnegies nya prognos tecknar en bild av en svensk ekonomi som växlar upp betydligt snabbare än väntat. Hushållen konsumerar, investeringarna ökar och flera sektorer, från försvar till infrastruktur, drar åt samma håll.

Men styrkan innebär också en utmaning: när ekonomin går för högtryck riskerar inflationen att ta fart igen, vilket kan tvinga Riksbanken att agera tidigare och kraftigare.

2026 ser därmed ut att bli ett år där svensk ekonomi både accelererar och balanserar – med en räntehöjning i horisonten.