Guyanas oljeboom säkrad efter USA:s ingripande i Venezuela. Det lilla sydamerikanska landet förväntas bli kontinentens näst största oljeproducent innan decenniets slut
Attacken mot Venezuela: En succé för världens yngsta oljenation
ANNONS
Upptäck krypto på Bybit.
USA:s militära ingripande i Venezuela i januari 2026, då president Nicolás Maduro greps i en nattlig räd, har inte bara ritat om den geopolitiska kartan i Latinamerika.
Det har också säkrat framtiden för en av världens mest största oljerushe, i grannlandet Guyana.
Missa inte: Kina – den stora förloraren när Trump slår till mot Iran. Realtid
Guyana, en före detta brittisk koloni med under en miljon invånare, har på kort tid förvandlats från ett av Sydamerikas fattigaste länder till ett av världens rikaste mätt i BNP per capita.
Enligt Internationella valutafonden (IMF) rankas landet nu som världens sjunde rikaste, före Norge. Bakgrunden är en rad stora oljefynd i det offshorebaserade Stabroek-blocket, som opereras av ExxonMobil tillsammans med Chevron och kinesiska CNOOC, skriver Oilprice.com.
Nya anläggningar kan öka produktionen dramatiskt
I slutet av 2025 producerade Guyana drygt 914 000 fat råolja per dag.
Med tre nya produktionsanläggningar under utveckling, Uaru, Whiptail och Hammerhead, väntas produktionen nå minst 1,55 miljoner fat per dag vid decenniets slut.
Läs även: Olje- och gaskaos – priset snart över 100 dollar per fat? Dagens PS
Det skulle göra Guyana till Sydamerikas näst största oljeproducent efter Brasilien, och passera Venezuela. IMF uppskattar att landets BNP kommer växa med 61 procent mellan 2025 och 2030, från 25 till 40 miljarder dollar.
Hoten mot Guyana är borta
Maduros fall var dock inte bara en fråga om Guyanas oljeframtid.
I flera år hade den venezuelanske ledaren trappat upp hoten mot Guyanas oljerika Essequibo-region, som utgör två tredjedelar av landets territorium och inkluderar Stabroek-blocket.
Missa inte: Saudiarabisk deal med USA vänder upp och ner på geopolitiken. Realtid
Under 2023 samlade Maduro militära styrkor vid gränsen och hotade med invasion, rapporterar. USA:s agerande eliminerade det hotet.
Men interventionen har väckt starka reaktioner. Kritiker beskriver utvecklingen som en återkomst av petroimperialism, där kontrollen över naturresurser, särskilt olja, står i centrum.
Karibiska samarbetsorganisationen CARICOM har betonat vikten av internationell rätt och territoriell integritet, samtidigt som civilsamhället mobiliserat genom protester skriver New Internationalist.
En del i ett större spel
USA:s agerande är också en del av en bredare geopolitisk strategi. Interventionen i Venezuela ingår i vad som börjat kallas ”Donroe-doktrinen”, en uppdaterad version av Monroedoktrinen från 1823, med syfte att tränga undan kinesiskt inflytande i Latinamerika.
Läs även: Analytikernas varning: Dyrare tankning väntar svenska bilister. Dagens PS
President Donald Trump har bjudit in Kina att köpa venezuelansk olja, men reaktionerna från Peking har varit kyliga.
Gabriel Wildau, grundare av analyshuset Teneo, pekar på att Kina har utestående lån till Venezuela på runt 100 miljarder kronor och att affärsvillkoren är ofördelaktiga, skriver Dagens industri.
Guyana har stora möjligheter
För Guyana innebär den nya situationen att landets massiva oljeintäkter kan investeras i infrastruktur utan det militära hot som tidigare hängde över nationen.
Guyana satsar på modernisering av vägnät och hamnar, däribland Parika Stelling-hamnen som uppgraderas med en investering på 21,5 miljoner dollar.
Frågan är om det lilla landet klarar att hantera den snabba rikedomen utan att falla offer för den resursförbannelse som drabbat så många oljenationer före dem.
