Hon började med 200 kronor – avslöjar finansvärldens dolda bias

Varför samma affärsidé värderas olika

Det som verkligen avslöjar systematisk bias är vad som händer när investerare ställs inför identiska affärsidéer.

Forskning visar att könet på grundaren påverkar värderingen, även när företagskoncepten är identiska.

”Man har en bias som gör att man inte värderar det ena bolaget lika högt som det andra”, säger Berglund.

Resultatet: Kvinnors bolag värderas i snitt 25-30 procent lägre än mäns, trots likvärdiga förutsättningar.

Från rädsla till riskkapital

Berglunds egen utveckling illustrerar hur upplevd risk förändras genom erfarenhet. Som 18-åring var investeringar skrämmande.

”Jag började investera 200 kronor i månaden när jag var 18-19 år. Efter några år insåg jag att det ju inte var så farligt alls”, berättar hon.

Samma mönster upprepades när hon startade företag. Först en enskild firma – ”vilket också data i Sverige visar att det är fler kvinnor som gör”, innan hon insåg fördelarna med ett aktiebolag.

”Efter ett tag insåg jag att det är faktiskt mycket bättre att starta ett bolag. Ett bolag är mer en administrationsform”, säger hon.

Strukturella hinder kräver systemförändring

Forskning från banker som UBS och JP Morgan visar att kvinnor har lägre självförtroende när det gäller ekonomiska beslut, vilket påverkar både investeringsbeteende och företagarskap.

Men Berglund menar att problemet sträcker sig djupare.

Investerare lägger inte tillräckligt med tid på att ”lära känna och komma in i communities och få deal flow av kvinnliga entreprenörer och använder det som en ursäkt för att inte investera”, säger hon.

Lösningen: Community

För att motverka detta har Feminvest lanserat Sveriges första riskkapitalfond som investerar i bolag som är minst 50 procent ägda av kvinnor. Fonden bygger på ett community som Berglund utvecklat under fem år.

”Jag som själv då har byggt ett community har tusentals bolag i min nära anknytning som jag får följa på olika sätt över tid”, förklarar hon.

Strategin kombinerar tre delar: sparande, investeringar och entreprenörskap, med målet att både påverka positivt och göra bra affärer.

”Om man hör det tillräckligt ofta” att bara 1 procent av riskkapitalet går till kvinnor ”så tror jag att man inte känner att man har jättegoda möjligheter till att få den typen av finansiering – och då söker andra typer av möjligheter”, säger Berglund.

Genom att bygga ett ekosystem som sträcker sig från första investeringen till börsintroduktion visar Feminvest att strukturella problem kräver strukturella lösningar.

_ANNONS