En långsiktig börstrend har i det tysta ritat om spelplanen för småsparare. Den kallas private for longer och innebär att bolag väntar betydligt längre med att ta steget till börsen än tidigare.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

En långsiktig börstrend har i det tysta ritat om spelplanen för småsparare. Den kallas private for longer och innebär att bolag väntar betydligt längre med att ta steget till börsen än tidigare.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
I Realtid TV förklarar ekonomijournalisten David Ingnäs vad utvecklingen betyder och varför den i grunden förändrar villkoren för småsparare.
”För 15–20 år sedan gick bolag i snitt till börsen efter runt sex år. I dag ligger snittet närmare 14 år”, säger han.
Konsekvensen är tydlig: det finns betydligt färre börsbolag att välja mellan. I USA har antalet noterade bolag nästan halverats jämfört med för 20 år sedan, samtidigt som mycket av värdeskapandet sker innan en eventuell notering.
Bakom utvecklingen finns flera förklaringar. Digitalisering har sänkt trösklarna för att starta bolag och minskat behovet av tidigt externt kapital. Samtidigt har marknaden för privat kapital exploderat.
”Förra året gick ungefär dubbelt så mycket kapital till bolag utanför börsen som till börsnoterade bolag”, säger Ingnäs.
En tredje faktor är regelverken. Efter finanskrisen har kraven på börsbolag skärpts, vilket gör att många entreprenörer och vd:ar väljer att stanna privata så länge som möjligt.
För dig som småsparare innebär det färre chanser att vara med tidigt i bolagens tillväxtresor. Historiska exempel som Nvidia och Amazon hade varit svårare att upprepa i dag. Stora delar av värdeökningen sker nu bakom stängda dörrar.
”Risken är att småsparare helt enkelt hamnar utanför”, säger Ingnäs.
De flesta får acceptera den börsmeny som finns, men för den som vill kan onoterade inslag bli allt viktigare. Via investmentbolag, fonder eller särskilda plattformar.
”Det som först kändes ospännande kan faktiskt bli ganska spännande framöver.”
Se även:
Wallenbergs svar på AI-kapplöpningen byggs i Linköping

Israels missilförsvar behöver komponenter som nu kan börja tillverkas i Tyskland. Det är åtminstone Volkswagens plan för att rädda jobb i sina fabriker. Den tyska fordonsjätten Volkswagen har varit rejält pressat under en längre tid. Nu kommer rapporter om att man för samtal med det israeliska försvarsföretaget Rafael Advanced Defence Systems. Planen är att ställa …

Mer än tio olje- och gasbolag och branschorganisationer, inklusive lobbygrupper med kopplingar till Shell, TotalEnergies och ConocoPhillips, har uppmanat EU att överge sitt effektiva moratorium mot framtida oljeborrning i Arktis. Missa inte: Gapet i oljepriset vidgas: Baksmälla väntar. Realtid Bolagen utnyttjar argument om energisäkerhet i sina svar på en EU-konsultation om unionens arktiska politik, och …

En global brist på koppar närmar sig samtidigt som efterfrågan fortsätter att öka kraftigt. Nu kan återöppningen av Viscariagruvan i Kiruna bli ett viktigt tillskott för Europas råvaruförsörjning. Men projektet speglar också en större konflikt kring gruvor, hållbarhet och importberoende. Koppar beskrivs ofta som en nyckelråvara i det moderna samhället, med användning i allt från …

Konflikten i Mellanöstern driver upp marknadsräntorna och tvingar svenska banker att höja sina bundna bolåneräntor. Samtidigt väntar sig finansmarknaderna att även Riksbanken kan tvingas höja styrräntan, en dramatisk helomvändning från de sänkningar som tidigare väntades. Under den senaste veckan har en rad svenska bolåneaktörer annonserat höjningar av sina bundna räntor. Missa inte: Bolåne- och sparräntor …

Fler än 50 bolag med tillstånd som konsumentkreditinstitut måste söka nytt tillstånd eller lägga ned innan den 31 juli 2026. Men bara en bråkdel väntas ta steget. Den svenska konsumentkreditmarknaden står inför sin största strukturella förändring på decennier. Missa inte: Pressen ökar på Marginalen Bank – Vd inte oroad. Realtid Från den 1 augusti 2026 …