En långsiktig börstrend har i det tysta ritat om spelplanen för småsparare. Den kallas private for longer och innebär att bolag väntar betydligt längre med att ta steget till börsen än tidigare.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

En långsiktig börstrend har i det tysta ritat om spelplanen för småsparare. Den kallas private for longer och innebär att bolag väntar betydligt längre med att ta steget till börsen än tidigare.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
I Realtid TV förklarar ekonomijournalisten David Ingnäs vad utvecklingen betyder och varför den i grunden förändrar villkoren för småsparare.
”För 15–20 år sedan gick bolag i snitt till börsen efter runt sex år. I dag ligger snittet närmare 14 år”, säger han.
Konsekvensen är tydlig: det finns betydligt färre börsbolag att välja mellan. I USA har antalet noterade bolag nästan halverats jämfört med för 20 år sedan, samtidigt som mycket av värdeskapandet sker innan en eventuell notering.
Bakom utvecklingen finns flera förklaringar. Digitalisering har sänkt trösklarna för att starta bolag och minskat behovet av tidigt externt kapital. Samtidigt har marknaden för privat kapital exploderat.
”Förra året gick ungefär dubbelt så mycket kapital till bolag utanför börsen som till börsnoterade bolag”, säger Ingnäs.
En tredje faktor är regelverken. Efter finanskrisen har kraven på börsbolag skärpts, vilket gör att många entreprenörer och vd:ar väljer att stanna privata så länge som möjligt.
För dig som småsparare innebär det färre chanser att vara med tidigt i bolagens tillväxtresor. Historiska exempel som Nvidia och Amazon hade varit svårare att upprepa i dag. Stora delar av värdeökningen sker nu bakom stängda dörrar.
”Risken är att småsparare helt enkelt hamnar utanför”, säger Ingnäs.
De flesta får acceptera den börsmeny som finns, men för den som vill kan onoterade inslag bli allt viktigare. Via investmentbolag, fonder eller särskilda plattformar.
”Det som först kändes ospännande kan faktiskt bli ganska spännande framöver.”
Se även:
Wallenbergs svar på AI-kapplöpningen byggs i Linköping

Amerikanska banker har gått ihop för att försöka köpa ett betalkortnätverk. Det kan nämligen befria dem från ett avgiftstak enligt USA:s lag. Flera av USA:s största banker undersöker möjligheten att köpa ett betalkortsnätverk från fintechbolaget Fiserv. Det är ett drag som skulle kunna förändra den amerikanska betalningsmarknaden, och därigenom ha påverkan på resten av världen …

Lånade pengar ligger till viss del bakom AI-aktiernas uppåtstigande kurva på börsen. Det får en centralbank att reagera. Hedgefonder tar jättelika lån för att kunna hänga med i racet som investeringar i AI-aktier har blivit. Det får nu Bank of England att gå ut med en varning om att lånen kan utgöra ett växande hot …

Den som tillverkar minneskretsar har svällande orderböcker just nu. Det är den sydkoreanska giganten Samsung ett bevis på. Den stora efterfrågan på minneskretsar för AI har fått bolag som Apple att höja sina priser på telefoner. Men det finns också företag som tjänar stora pengar på utvecklingen. Samsung Electronics räknar med att rörelsevinsten ökade med …

Det har blivit lukrativt att transportera rysk olja. Det visar en kartläggning som visar hur grekiska rederier har lyckats utnyttja situationen. Grekiska rederier har dragit in närmare fyra miljarder dollar på att transportera rysk olja sedan sommaren 2023. Det har skett trots västvärldens försök att begränsa Kremls oljeintäkter genom G7-ländernas pristak. Det visar en analys …

Några giganter lägger beslag på en allt större del av ekonomin. Än har de inte hamnat i trubbel, men systemet har blivit mer sårbart, enligt bedömare. Allt större företagsaffärer och investeringar förändrar näringslivet i snabb takt. Men utvecklingen innebär också ökade risker för den globala ekonomin. Det hävdar The Economist i en ny artikel. En …