En långsiktig börstrend har i det tysta ritat om spelplanen för småsparare. Den kallas private for longer och innebär att bolag väntar betydligt längre med att ta steget till börsen än tidigare.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

En långsiktig börstrend har i det tysta ritat om spelplanen för småsparare. Den kallas private for longer och innebär att bolag väntar betydligt längre med att ta steget till börsen än tidigare.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
I Realtid TV förklarar ekonomijournalisten David Ingnäs vad utvecklingen betyder och varför den i grunden förändrar villkoren för småsparare.
”För 15–20 år sedan gick bolag i snitt till börsen efter runt sex år. I dag ligger snittet närmare 14 år”, säger han.
Konsekvensen är tydlig: det finns betydligt färre börsbolag att välja mellan. I USA har antalet noterade bolag nästan halverats jämfört med för 20 år sedan, samtidigt som mycket av värdeskapandet sker innan en eventuell notering.
Bakom utvecklingen finns flera förklaringar. Digitalisering har sänkt trösklarna för att starta bolag och minskat behovet av tidigt externt kapital. Samtidigt har marknaden för privat kapital exploderat.
”Förra året gick ungefär dubbelt så mycket kapital till bolag utanför börsen som till börsnoterade bolag”, säger Ingnäs.
En tredje faktor är regelverken. Efter finanskrisen har kraven på börsbolag skärpts, vilket gör att många entreprenörer och vd:ar väljer att stanna privata så länge som möjligt.
För dig som småsparare innebär det färre chanser att vara med tidigt i bolagens tillväxtresor. Historiska exempel som Nvidia och Amazon hade varit svårare att upprepa i dag. Stora delar av värdeökningen sker nu bakom stängda dörrar.
”Risken är att småsparare helt enkelt hamnar utanför”, säger Ingnäs.
De flesta får acceptera den börsmeny som finns, men för den som vill kan onoterade inslag bli allt viktigare. Via investmentbolag, fonder eller särskilda plattformar.
”Det som först kändes ospännande kan faktiskt bli ganska spännande framöver.”
Se även:
Wallenbergs svar på AI-kapplöpningen byggs i Linköping

Relationen mellan Kina och Japan når nya bottennivåer. Det märks även i ekonomin, där japanska företag väljer att avveckla lokala kontor. Japanska företag lämnar Kina i rekordtakt när en svagare kinesisk ekonomi och försämrade relationer mellan länderna får bolagen att ompröva sin närvaro på världens näst största ekonomi. Antalet japanska företag verksamma i Kina hade …

Skuldsättningen har ökat i flera länder. Det kan kringskära centralbankernas möjlighet att ingripa i ekonomin framöver, menar BIS-chefen Pablo Hernández de Cos. Kraftigt stigande statsskulder och förändringar på finansmarknaderna kan göra bankernas arbete både svårare och mer kontroversiellt. Den varningen kommer från Pablo Hernández de Cos, chef för Bank for International Settlements, BIS. Hernández de …

En kall vinter skulle skapa stora problem för flera europeiska länder som importerar mycket gas. Det varnar tidskriften The Economist för i en ny analys. Världen står inför en allvarlig brist på flytande naturgas, LNG, efter att konflikten i Mellanöstern slagit hårt mot leveranserna från Qatar. Men det finns även andra problem på sikt. Marknaden …

En fjärdedel av Kinas banker tvingades stänga förra året. Det är ett medvetet drag för att förbättra sektorn när tillväxten går trögt. Den kinesiska ekonomin bromsar in, och det får landet att vidta åtgärder för att försöka komma till rätta med problemen. En sådan åtgärd är att stänga eller slå samman samman hundratals mindre banker …

De mest omtalade robotbolagen är fortfarande onoterade. För den som ändå vill in finns en Nasdaq-noterad fond, men aktien kostar mer än dubbelt så mycket som innehaven är värda. Den som vill satsa på att robotar tar över fabriker, lager och hem har ett problem. Startupbolagen i centrum för hajpen går inte att köpa på …