5 000 euro i sekunden – siffran avslöjar Frankrikes djupa kris

Desperat läge

Räntekostnaderna beräknas stiga till 75 miljarder euro nästa år – en summa som snart blir statens största utgiftspost.

Bayrous förslag att minska underskottet från 5,4 procent till 4,6 procent av BNP genom besparingar på 44 miljarder euro mötte hård kritik.

Hans mest kontroversiella idé – att avskaffa två röda dagar för att spara pengar – blev symbolen för hur desperat läget har blivit, enligt Financial Times.

Paris hemliga språk – så pratar staden arabiska

Här är guiden till hur arabiskan blivit en självklar del av Paris vardag.

Finansmarknadernas bestraffning

Finansmarknaderna har börjat se annorlunda på Frankrike. Landet betalar nu högre ränta på sina tioåriga statsobligationer än både Grekland och Spanien – länder som en gång var synonyma med eurokrisen, skriver The Economist.

Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi på Lunds universitet, menar att marknaderna tagit höjd för Bayrous fall.

”Räntorna föll under dagen, så några drastiska rörelser på det här ganska väntade beskedet lär vi inte se”, säger han till EFN.

Missa inte: Kraven ökar på Macrons avgång: ”Går mot fullskalig kris”. Realtid

Men han varnar för nästa steg: ”Om det blir nyval och Macron åker ut, då ser det inte positivt ut.”

ECB-chefens oro över fransk ekonomi

”Jag tittar mycket uppmärksamt på situationen med franska obligationsspreadar”, sade Christine Lagarde, chef för Europeiska centralbanken, den 1 september enligt The Economist.

Att ECB-chefen uttrycker sådan oro säger något om hur allvarligt läget bedöms vara.

The Economist gör en svidande jämförelse med Greklandskrisen. För att stabilisera skulden behöver Frankrike ett primärt överskott (budgetöverskott före räntekostnader) på 1,2 procent av BNP – betydligt mindre än de 3,5 procent som krävdes av Grekland.

Frankrike vill förbjuda barnfria hotell

Debatten om huruvida det ska få finnas barnfria semesterorter och hotell engagerar.

Problemet är att landet förra året hade ett primärt underskott på nästan 4 procent. Frankrike måste därför genomföra utgiftsnedskärningar och skattehöjningar värda omkring 5 procent av BNP för att stabilisera skuldnivån.

”Frankrike har blivit en ful ankunge”

Frankrikes skuldproblem har vuxit under två decennier. Enligt Omni Ekonomi växte skulden från 60 procent av BNP 2007 under Nicolas Sarkozy till över 90 procent när han lämnade presidentposten 2012.

Under pandemin 2020 nådde skulden sin topp på 122 procent när Emmanuel Macrons regering delade ut massiva stöd till näringslivet.

”Situationen förbättras överallt utom i Frankrike, som har blivit något av en ful ankunge”, konstaterar Oxford Economics-ekonomen Leo Barincou till Reuters.

Läs även: Marknaden säljer av franska tillgångar efter politisk kris. Realtid

Le Pen kräver nyval

President Emmanuel Macron står nu inför sitt svåraste politiska test. Att hitta en femte premiärminister under sin andra mandatperiod kommer inte att bli lätt när parlamentet är så splittrat.

Marine Le Pen från det högerpopulistiska Nationell samling kräver nyval.

”Att upplösa parlamentet är inte bara ett alternativ, det är en skyldighet”, säger hon enligt Financial Times.

Kilometer av hemliga gångar under medeltidsstaden – och ingen vet varför

Provins, en liten stad som känns som en korsning mellan ett museum och en Dan Brown-roman.

Inga större reformer att vänta

Men enligt samma tidning signalerar personer nära Macron att han inte vill utlysa nyval. I stället väntas han försöka hitta någon som kan överleva tillräckligt länge för att få igenom en budget före årsskiftet.

Problemet är att nästa regering sannolikt kommer att tvingas urvattna Bayrous sparplaner för att överleva – vilket bara fördjupar det ekonomiska problemet.

”Sannolikheten för en betydande reform av de offentliga finanserna kommer att förbli låg”, säger Michael Nizard, chef för multi-asset på Edmond de Rothschild Asset Management, enligt Bloomberg.

Läs även: Miljöskatt höjer priset på flygresor till Frankrike. E55