Annons

Annons

henrikolsson.jpg

Henrik Olsson på PWC menar att blockchain är en meningslös teknik om den inte integreras i affärsmodeller på ett vettigt sätt. Foto: David Gustavsson

"Blockchain är helt ointressant"

Blockchain väntas revolutionera bank- och finansbranschen. Men det är ingen universallösning. Tekniken måste alltid lösa problem. "Det är helt irrelevant om man inte kan förena det med sin affärsmodell", säger Henrik Olsson, director på PWC.

Benjamin Dahl. Foto: David Gustavsson

På onsdagen hölls ett seminarium på Stockholms Handelskammare med titeln "Bitcoin och blockkedjan: en begriplig överblick". Flera talare deltog. En av dem var Benjamin Dahl. Han är blockchain-konsult på One Agancy och medgrundare av Swedish Blockchain Association. Han inledde seminariet med att försöka ge en pedagogisk blockchain-introduktion.

– Om internet handlar om att överföra information så handlar blockchain om att överföra värde. Och då inte bara monetära värden, utan det kan vara allt från utsläppsrätter, identiteter, skulder, lån och kontrakt, sa Benjamin Dahl under sitt anförande i Handelskammarens ljusgård som används som konferens- och åhörarsal, sa Benjamin Dahl.

Överföringar i blockchain-nätverk sker dock helt utan inblandning av någon tredje part, exempelvis clearingfunktioner som bank eller börs. 

Annons

Annons

– Vi skapar istället en gemensam historik kring vad som skickats, av vem och till vem. Alla kan sedan vara överens om att historiken stämmer, utan central part, tack vare att samtliga aktörer i blockkedjan har samma information. Det ger transparens, spårbarhet, men även hög säkerhet. Det är matematiskt och kryptografiskt omöjligt att ändra i en blockkedja, sa Benjamin Dahl

Ester Sundström. Foto: David Gustavsson

Ester Sundström var också en av talarna, partner på Deloitte med it-ansvar inom riskhantering – och med stort blockchain-intresse. Hon ingår i konsultbolagets nätverksbaserade blockchain-labb inom EMEA-regionen (Europa, Mellanöstern och Afrika). Flera internationella storbanker ingår i nätverket.

– Vi hjälper dem och andra bolag att förverkliga innovativa idéer, till exempel hur man kan använda blockchain i processer för kundigenkänning inom bland annat kapitalförvaltning; idag en manuell, dyr och krånglig process. Om en kund går till en annan kapitalförvaltare måste processen göras om. Varför inte istället göra det här tillsammans på ett ställe istället i ett blockchain-nätverk, så informationshistorik lagras på ett säkert sätt?, sa Ester Sundström.

Blockchain skulle även effektivisera tradefinance-processer – och kunna användas för regulatorisk rapporting till exempelvis Finansinspektionen.

– Det är i dag en trögrörligt, med otaliga Excell-ark som "flyger omkring" och skapar osäkerhet. Det vore bättre att skapa en gemensam lagringssyta för informationsöverföring, där man säkerställer att dokument är kvalitetssäkrade, om de ändrats och om rätt version har skickats in.

Tekniken lämpar sig också för verifiering av studieintyg för att säkerställa att de är riktiga. En redan sjösatt blockchain-tjänst är brittiska bolagets Setl:s lösning för "posttrade" – alltså den process som tar vid efter att exempelvis en värdepappersaffärs är genomförd – och ytterligare en blockchain-tjänst för fond-distribution.

Ester Sundström pekade även på norska bolaget DNV GL som ger ut miljöcertifikat via ett blockchain-nätverk. Detta för att säkerställa att exempelvis "bolag x har certfiering som utfärdats av organisation y".

– Man har även spännande idéer kring ursprungsmärkning av vin med tekniken, och gör det möjligt att scanna en QR-kod på en vinetikett för att säkerställa att exempelvis vinproducent och lagringstid stämmer. Det går såklart att överföra till en rad livsmedelsprodukter, exempelvis fisk och MSC-märkning.

Deloitt-labbets svenska bolagsmedlemmar ligger långt framme, menar hon. Men tampas med regleringar.

– Man har en väldigt god uppfattning om vad man ska och kan göra. Men utmaningen är att göra det i enlighet med befintliga regelverk. Det kokar ner till basala frågor som exempelvis hur man ska veta när en värdetransaktion i blockchain byter ägare; alltså i vilket läge ett värde övergår till en annan part. Den frågan har många fastnat med.

Hon råder bolag att göra en regelverkstolkning tidigt i processen och sedan låta experter titta på det.

– Det vi it-revisorer ofta ser är flashiga lösningar som produktionssätts, men som inte stämts av med regelverksexperter. Det fungerar sällan, utan det är bättre att bygga in regulatoriska aspekter redan i designfasen, sa hon.

Henrik Olsson, director på PWC Sverige och också en av talarna, sa att "blockchain är helt ointressant". Det som är fruktbart är "teknik som möjliggörare" i verksamheter och affärsmodeller.

Han jämförde med TCP/IP – internets teknik för informationsöverföring som möjliggör bland annat e-post. Det är fortfarande banbrytande, men var ganska meningslöst på 70-talet, då tekniken bara användas av några få amerikanska universitet.

– Likadant är det för den som är ensam i kvarteret om att använda fax. Men blockcain blir inte nya faxen, för internet och det digitala är så inbäddat i allt vi gör. Blockchain blir snarare en digital "järnväg" eller infrastruktur som ligger och kör bakom en rad processer i framtiden, sa Henrik Olsson och fortsatte:

– Men skit i att testa blockchain som "proof of concept". Det är helt irrelevant om man inte kan förena det med sin affärsmodell. Man måste alltid fråga sig vilka problem en teknik löser för sina kunder och var, i det här fallet, blockhain passar in. 

Han pekade på grundförutsättningar för blockchain-användning:

1. Det lämpar sig för processer som involverar många datadelande parter.

2. Parterna behöver kontinuerligt uppdaterad information.

3. Blockchain är också intressant om det ersätter kostsamma mellanhänder och minskar tidsåtgången i transaktions- och lagringsprocesser. 

Han tillade att exempelvis bolån uppfyller dessa krav.

– Varför inte använda blockchain så man kan "swisha" sitt bolån till en annan aktör. Tekniken lämpar sig för värdekedjor; allt från vintillverkning, momshantering till flygplan som är en superkomplex skapelse med ofta 4000-5000 olika leverantörer. 

Men blockchain kan man hålla redo på vem som levererat vilka delar och ta reda på vem som ska hållas till svars om något exempelvis går sönder. Även diamantcertifikat kan med fördelas lagras i blockchain. Sådana lösningar finns redan på marknaden, berättade han.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons