Banker vänder försvarssektorn ryggen: "Oroliga för varumärket"

Etiken skiftar – bara hos vissa aktörer

Bankernas tvekan har djupare rötter än bara varumärkesskydd. Emma Englen, hållbarhetsansvarig på Spiltan Fonder (börskurs Investment AB Spiltan), beskriver i en kandidatuppsats från KTH att många finansiella aktörer länge exkluderat försvarsinvesteringar av etiska skäl.

Men efter Rysslands invasion av Ukraina har de moraliska koordinaterna förflyttats.

”Det fanns ett ’pre-Ukraina’ avseende synen på att investera i ’vapen’ och ett ’post-Ukraina’ om att investera i ’försvar'”, förklarar Pia Gisgård, chef för hållbarhet på Swedbank (börskurs Swedbank) Robur, enligt samma uppsats.

Fondbranschen anpassar sig

Skiftet syns tydligt i fondbranschen. Enligt KTH-uppsatsen har endast SEB (börskurs SEB) och Swedbank Robur faktiskt ändrat sina policies gentemot vapenindustrin mellan 2019 och 2024.

SEB har öppnat sex fonder för investeringar i konventionella vapen, medan Robur infört en tvåstegsskala där vissa fonder tillåter fem procent av portföljen i vapenrelaterade investeringar.

Analys inför rapporten: Aktien i Saab fullvärderad

Med det inte sagt att inte köplägen kan uppstå för långsiktiga investerare.

Men förändringen har varit ojämn. Mindre fondbolag som Spiltan och Lannebo fortsätter att undvika sektorn, delvis för att deras kundgrupper fortfarande ser vapeninvesteringar som problematiska.

Småbolagens problem slår mot hela kedjan

Finansieringsproblematiken får konkreta konsekvenser för leveranskedjorna.

Stora försvarsbolag är beroende av komponenter från mindre leverantörer, vilket betyder att när små företag har svårt att expandera påverkas även de stora aktörernas tillväxtmöjligheter, skriver SvD.

Läs även: Bankerna vänder i vapenfrågan – vill finansiera försvarsindustrin. E55

Pie vittnar om att en del civila företag i Västeuropa inte vill sälja komponenter som är tänkta att gå till militära produkter – för att inte få problem med sin bank.

Problemet förstärks av att försvarsindustrin blir allt mer beroende av civil teknik. Erfarenheterna från Ukraina, där civila drönare omvandlats till militära verktyg, illustrerar hur gränserna mellan civil och militär teknik suddats ut.

EU vill lösa flaskhalsarna med jättefond

EU har identifierat denna finansieringsklyfta som en strategisk risk. I vitboken om europeisk försvarsberedskap 2030 föreslår kommissionen ett låneinstrument på 150 miljarder euro, kallat SAFE (Security Action for Europe), specifikt riktat mot försvarsupphandlingar.

”Nödvändiga investeringar måste göras av industrin för att höja produktionstakten och bryta de ständigt ökade priserna”, konstaterade försvarsminister Pål Jonson (M) under en pressträff i juni.

Officerare kan få värnplikt till de är 70

“Vi befinner oss i en historisk tillväxt som vi inte har varit i på många decennier.”

Instrumentet ska kunna användas för gemensam upphandling av försvarsprodukter, med lån som sträcker sig över 45 år och tio amorteringsfria år, enligt EU-förslaget. Målet är att minska den fragmentering som kännetecknar den europeiska försvarsmarknaden.

Svenska bolag riskerar halka efter

För svensk försvarsindustri, som enligt regeringen av tradition är stark och konkurrensmässig, innebär finansieringsklyftan både risker och möjligheter.

Medan etablerade aktörer som Saab har tillgång till kapitalmarknader, riskerar mindre svenska företag att hamna i kläm mellan ökad efterfrågan och begränsad finansiering.

”Upprustningen och vårt stora stöd till Ukraina hade inte varit möjlig utan den starka försvarsindustrin i Sverige”, understryker Jonson i regeringens pressbriefing.

Missa inte: SEB kan investera i kärnvapen: ”Avgörande”. Realtid