Den svenska Malmbanan rustas för framtida krig, medan Finland investerar i nya järnvägar mot Norge. Bakom döljer sig ett strategiskt skifte i Arktis – från gränsregion till militär logistikzon.
Malmbanan rustas för krig: "Militär infrastruktur"


Samtidigt som tågen från Kiruna skramlar ner mot Narvik med Europas viktigaste järnmalm diskuteras framtiden för hela Nordkalottens järnvägsnät.
Malmbanan har länge varit en ekonomisk livsnerv, men i dag ses den också som ett potentiellt militärt mål – eller vapen.
Missa inte: Vill producera sprängmedel åt Nato – får miljökritik. Realtid
”Malmbanan är otroligt viktig för Sverige. Men det är väldigt lätt att skada infrastruktur som en järnväg eller bro”, säger överste Magnus Ståhl vid Norrbottens regemente till Bloomberg.
Frågor om sabotage
Under vintrarna 2023 och 2024 stoppades tågen i sammanlagt 76 dagar. Det väckte frågor om sabotage – men också om sårbar logistik.
LKAB:s logistikchef Linda Bjurholt minns känslan efter ännu en urspårning.
”Det var en obehaglig möjlighet, givet hur världen ser ut i dag”, säger hon till Bloomberg.

Samtidigt bygger Finland en framtida rälsväg till Norge, via Haparanda och Narvik.
Projektet, kallat Rail Nordica, kräver att Finland överger sin ryska spårvidd och kopplar sig till EU-standard.
”Detta är historiskt”, säger Finlands transportminister Lulu Ranne till High North News.
Läs även: ”Europa måste ta ansvar” – Saabs vd varnar för beroende av USA. Realtid
Senaste nytt
Inte bara logistik
Det strategiska värdet är tydligt: Malmbanan står för 80 procent av EU:s järnmalm. Samma linje fraktar också sällsynta jordartsmetaller – kritiska för batterier, vapen och grön energi.
”Moderniseringen är inte bara logistisk – det är militär infrastruktur”, skriver A-Invest i en analys.

Natos krav på Sverige: ”Inte hänt sedan andra världskriget”
Nato höjer kraven på alla medlemsländer och Sverige står inför historiska förändringar.
Ökad rysk aktivitet
Sverige planerar nu dubbelspår, nya signalsystem och förstärkta räls. Men notan kan landa på över 100 miljarder kronor och ta tre decennier att färdigställa.
Finland satsar parallellt 1,5 miljarder euro på sin första etapp, mellan Haparanda och Kemi.
Utbyggnaden ses som en geopolitisk motrörelse till Rysslands växande närvaro i Arktis.
”Vi har sett hur omfattningen av rysk militär aktivitet i Arktis ökat”, sa utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) nyligen i Haag.
Läs även: Vem ska betala notan för Sveriges historiska upprustning? Realtid

Reporter med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader. I grunden journalist, men har över 25 års erfarenhet av att hjälpa olika verksamheter med strategisk kommunikation, innehållsproduktion, PR och marknadsföring. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se.

Reporter med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader. I grunden journalist, men har över 25 års erfarenhet av att hjälpa olika verksamheter med strategisk kommunikation, innehållsproduktion, PR och marknadsföring. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se.