EU har inte rätt att lagstadga om minimilön. Det är slutsatsen i en hård kritik från EU-domstolens generaladvokat.
Hårt slag mot minimilön – kan gå Sveriges väg
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 14 jan. 2026Publicerad: 14 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
EU:s direktiv om minimilöner har varit omdiskuterat, med motstånd från svenskt håll, och nu kommer hårda ord från en tung aktör.
EU-domstolens generaladvokat riktar skarp kritik mot direktivet och föreslår att det ska ogiltigförklaras.
I sitt yttrande rekommenderar generaladvokaten att domstolen ger Danmark och Sverige rätt i deras talan mot Europaparlamentet och ministerrådet, rapporterar Europaportalen.
Kan strida mot Lissabonfördraget
Bedömningen är att direktivet strider mot EU-fördraget och därför aldrig borde ha antagits.
Kärnan i resonemanget är att EU enligt Lissabonfördraget saknar befogenhet att lagstifta om löneförhållanden.
Generaladvokaten hänvisar till artikel 153.5 i fördraget, som uttryckligen undantar löner från EU:s lagstiftningskompetens.
ANNONS
Senaste nytt
Viktig åtskillnad
ANNONS
Eftersom minimilönsdirektivet har som uttalat syfte att påverka hur löner fastställs i medlemsländerna anses det gå utöver vad EU har rätt att besluta om.
I yttrandet görs en tydlig åtskillnad mellan direkt reglering av löner och annan arbetsmarknadslagstiftning som endast indirekt berör ersättningsnivåer.
Generaladvokaten pekar på att EU tidigare har antagit regler som nämner lön, exempelvis inom ramen för likabehandling mellan kvinnor och män, men att dessa haft ett annat huvudsyfte och därför kunnat rymmas inom fördragets tillåtna område för reglering av arbetsvillkor.
Danmark och Sverige protesterade
Danmark väckte talan mot direktivet i början av 2023 med hänvisning till den nationella modellen för lönebildning, där löner fastställs genom kollektivavtal snarare än lagstiftning.
Sverige anslöt sig senare till processen och ställde sig bakom den danska linjen. Frågan har därmed blivit ett principiellt test av gränserna för EU:s makt över arbetsmarknadspolitiken.
Både fackliga och arbetsgivarorganisationer i Sverige har välkomnat generaladvokatens slutsatser.
Inte formellt bunden
ANNONS
Bedömningen ses som ett stöd för den nordiska kollektivavtalsmodellen och som en markering mot ytterligare EU-ingripanden i nationell lönebildning.
Generaladvokatens uppgift är att lämna ett oberoende rättsligt förslag inför domstolens slutliga avgörande.
EU-domstolen är inte formellt bunden av yttrandet, men följer det ofta. Ett slutligt avgörande väntas senare i år och kan få långtgående konsekvenser för EU:s socialpolitiska lagstiftning.
Läs mer: Grönland på helspänn – ovisst möte med USA idag. Dagens PS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
Senaste lediga jobben
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS