Ekonomisk stress slår brett. I USA känner var femte höginkomsttagare oro när de tänker på sin ekonomi – trots löner på över 1,4 miljoner kronor om året.
Ekonomisk ångest slår hårt – var femte rik blir deprimerad av sina pengar
Enligt ny Gallup‑data uppger nästan sju av tio amerikaner med löner över dryga 1,4 miljoner kronor att de inte är nöjda med sin ekonomiska situation. Och missnöjet har ökat jämfört med tidigare mätningar.
Läs också: Sverige i botten – reallönerna har rasat nästan mest i hela Europa – Realtid
Det kan framstå som märkligt att en stor de lav gruppen höginkomsttagare beskriver oro över den egna ekonomin. Men enligt den finansiella terapeuten Ashley Agnew handlar ekonomiskt välbefinnande inte bara om inkomst, utan också om känslan av kontroll och trygghet. Därför kan upplevelsen av brist vara stark även hos personer med höga inkomster.
Yngre yrkesgrupper, särskilt millennials och Gen Z, tenderar att vara mest oroliga. Trots höga inkomster upplever många att de halkar efter ekonomiskt.
Läs också: Amerikaner håller i plånboken – oroar sig för ekonomin. Realtid
Sociala medier bidrar till utvecklingen
En starkt bidragande faktor till att allt fler känner oro för ekonomin är sociala medier och den ständiga jämförelsen som syns i skrollandet, skriver Fortune. Bilder på lyxiga semesterresor och annan flärd skapar en känsla av att pengarna inte räcker till allt man vill trots att lönen är hög.
Pushnotiser, influencers och algoritmer som lyfter fram lyxkonsumtion skapar en konstant känsla av att inte riktigt hänga med.
Resultatet blir en förvrängd bild där även de som tjänar flera miljoner kronor om året upplever ekonomisk brist.
Läs också: Den tysta krisen: utbrändheten som sprider sig obemärkt. Realtid
Samtidigt slår pengabrist hårt mot hjärnan
I den andra änden av inkomstskalan lever människor med en konstant oro för att få inkomsterna att räcka till hyra och mat. Detta är en verklig oro som tär hårt. Forskning visar att långvarig ekonomisk press faktiskt skadar hjärnan långsiktigt.
Stresshormoner som kortisol påverkar hjärnans struktur och kan minska volymen i områden som styr minne och beslutsfattande. Effekterna syns redan i skolåldern och blir tydligare med åren.
Barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hem får svårare att utveckla kognitiva förmågor, och vuxna som lever med kronisk pengabrist tappar både energi och mental uthållighet.
Studier visar också att långvarig ekonomisk stress kan försämra förmågan att planera, prioritera och fatta rationella beslut — vilket i sin tur gör det ännu svårare att ta sig ur ekonomisk utsatthet.
Samma stressystem – olika verkligheter
Även höginkomsttagare kan drabbas av långvarig ekonomisk stress. Även om grupperna lever i helt olika ekonomiska världar kan kroppen reagera på liknande sätt. Höginkomsttagare oroar sig för att tappa status. Låginkomsttagare oroar sig för att alls klara vardagen.
I båda fallen kan hot mot den ekonomiska tryggheten aktivera kroppens stressystem och skapa liknande känslor av oro.
