Världen har inte slut på jobb – den har slut på friska arbetare

Arbetskraftsbrist en ny global verklighet

Den kanske mest omvälvande förändringen sker på arbetsmarknaderna i de utvecklade ekonomierna. Utmaningen har skiftat från en ”brist på jobb till en brist på arbetare”, som OECD formulerar det i sin senaste sysselsättningsrapport.

Pandemin accelererade en demografisk utveckling som länge legat och pyrt.

Covid-19 smittar på några minuter

Forskning från Lund.

Nu lämnar babyboom-generationen arbetsmarknaden i stor skala – samtidigt som födelsetalen är rekordlåga. Detta innebär att den arbetsföra befolkningen i OECD-länderna börjar minska.

”Ekonomin i OECD-länderna har gått in i en ny era”, skriver Stefano Scarpetta, direktör för sysselsättning, arbete och sociala frågor på OECD.

Bromskloss för hela ekonomier

Denna demografiska press förvärras av en annan och mer direkt konsekvens av coronaviruset: långcovid.

Sjukdomen, som lämnar miljontals människor med långvariga och ofta funktionsnedsättande symtom, utgör en betydande ekonomisk belastning.

Läs även: Värsta dagen sedan corona – experten: ”Det som börsen avskyr”. E55

Den är inte bara en personlig tragedi för de drabbade, utan också en mätbar bromskloss för hela ekonomier.

2 300 miljarder i förlorad lön

Mitt i denna ekonomiska verklighet finns en siffra som sällan nämns i de stora rubrikerna.

Enbart i USA uppgick de förlorade arbetsinkomsterna på grund av långcovid till svindlande 218 miljarder dollar under 2023, enligt en omfattande nationell studie publicerad i Communications Medicine. Det motsvarar nästan 2 300 miljarder svenska kronor.

TV4-profilens kamp för sin son: ”Gått genom helvetet”

När Björn Oldeens son drabbades av postcovid förändrades livet för hela familjen.

Studien visar att nästan var sjunde vuxen amerikan rapporterade att de haft långcovid – och att tillståndet är kopplat till högre risk för arbetslöshet, ekonomiska svårigheter, ångest och depression.

Ojämlikheten mellan länder eskalerar

Europa uppvisar samma mönster. En rapport från EU-kommissionen uppskattar att långcovid kan ha minskat arbetsutbudet i unionen med mellan 621 000 och 1,1 miljoner människor under 2022.

Detta motsvarar en produktionsförlust på mellan 0,2 och 0,3 procent av EU:s samlade BNP. Sektorer som sjukvård, långtidsvård och utbildning har drabbats oproportionerligt hårt.

Missa inte: Rapport: ”Covid-19 mest troligt från ett laboratorium”. Dagens PS

Problemet är globalt, men konsekvenserna är djupt ojämlika. Medan de rika länderna kämpar med inflation och en krympande arbetsstyrka, står utvecklingsländerna inför en helt annan, och kanske ännu mörkare, framtid.

Utvecklingsländer halkar efter

”Utanför Asien håller utvecklingsvärlden på att bli en utvecklingsfri zon”, säger Indermit Gill, chefsekonom på Världsbanken.

Tillväxten i dessa länder har rasat från 6 procent årligen under 2000-talet till under 4 procent i dag. Samtidigt har skuldsättningen nått rekordnivåer.

Moderna och Biontech ska revolutionera cancerbehandling

Trots den lovande mRNA-tekniken återstår många utmaningar.

Även inom den utvecklade världen är bilden fragmenterad. Storbritannien sticker ut som det enda G7-landet där arbetskraftsdeltagandet har minskat efter pandemin, en utveckling som förvärrats av vad kritiker menar var feltänkta och överdrivet generösa stödpaket.

Landet brottas nu med en unik kombination av rekordhög efterkrigstida skattebörda, en svällande offentlig sektor och svag tillväxt, skriver Bloomberg.

Den globala arbetskraftens sårbarhet

Fem år efter coronapandemins utbrott är det tydligt att dess ekonomiska arv är långt mer komplext än en tillfällig nedgång.

Läs även: Stora skillnader i skydd mot covid – bland de äldre. News55

Den har inte bara lämnat efter sig en historisk skuldnota, utan också permanent omformat arbetsmarknader och avslöjat en underliggande sårbarhet i den globala arbetskraften.

Den nya utmaningen är inte längre att få igång ekonomin, utan att hitta tillräckligt med friska människor för att ens hålla igång den.

Riskabel forskning: Kan nästa pandemi börja i ett labb?

2011 chockade forskare världen genom att skapa mutantversioner av fågelinfluensan H5N1.