Realtid

Sveriges el-system starkare än någonsin – och mer sårbart

sveriges
Om bara några vintrar kan svensk elproduktion inte längre räcka till för alla. (Foto: Johan Nilsson/TT/Canva)
Simon Kronö
Simon Kronö
Uppdaterad: 05 aug. 2025Publicerad: 05 aug. 2025

Svenska elsystemet är robust. Trots detta kan Sverige tvingas importera el för att klara vinterns kallaste dagar.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

En genomgripande förändring har skakat om den svenska elproduktionen det senaste decenniet.

Fyra kärnkraftsreaktorer har tystnat för gott, samtidigt som tusentals vindkraftverk har rest sig mot himlen.

Missa inte: Svensk solel en förlustaffär: ”Vansinnigt”. Realtid

Skiftet från planerbar baskraft till väderberoende produktion har väckt en i allra högsta grad berättigad fråga: Klarar elsystemet av det här?

Tekniskt stabilt

Svaret, enligt en djupgående analys från Energiforsk, är ett tydligt ja – åtminstone när det gäller den omedelbara och fysiska stabiliteten.

Efter att ha granskat 100 gigabyte data från 2015 till juni 2024, med mätpunkter var tiondels sekund, är slutsatsen klar.

”Det finns inget i de data som vi har tittat på som pekar på att det blivit mindre stabilt under den här förändringen det senaste årtiondet. Snarare tvärtom”, säger Mikael Odenberger, en av forskarna bakom rapporten, till Dagens Nyheter.

ANNONS
sveriges
Mikael Odenberger på Energiforsk. (Foto: Energiforsk)
ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
Realtid Partner

Efter svaga kvartalet: "Oktober har varit en fantastisk månad"

13 nov. 2025
Kristina Sparreljung, Generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
Spela klippet
Realtid Partner

Så kan dina aktier rädda liv – Hjärt-Lungfonden lyfter fram möjligheten till aktiegåvor

01 okt. 2025

”Helt enkelt inte sant”

Kostnaderna för så kallade stödtjänster som upprätthåller balansen utgör, enligt rapporten ”Elsystemets stabilitet”, endast några få procent av den totala kostnaden för elförsörjningen.

Den politiska bilden av ett system i spillror finner inget stöd i de tekniska mätningarna.

”Vi har i stort ett bra, välfungerande elsystem och det är viktigt att det inte sprids en bild av att allt håller på att rasa ihop. För det är helt enkelt inte sant”, säger Energiforsks vd Markus Wråke till DN.

Meteorologen: Elprischock väntar i vinter för Europa

”Kommer att bli katastrofalt.”

Här är den nya risken

Medan systemet klarar av att hålla frekvensen på exakt 50 hertz, har en annan och mer strategisk sårbarhet vuxit fram.

ANNONS

Fokus förskjuts därmed från den tekniska stabiliteten till en mer grundläggande fråga: den om ren och skär effekttillräcklighet – förmågan att producera lika mycket el som förbrukas under årets allra kallaste timmar.

Läs även: Här stiger elpriserna med 70 procent. News55

I sin årliga rapport ”Kraftbalansen på den svenska elmarknaden” målar Svenska kraftnät upp en bild som skiljer sig markant från de stabila frekvenskurvorna.

För kommande vintern 2025/2026 är prognosen visserligen ett litet plus på 600 megawatt vid en normalvinter. Men vid en tioårsvinter, en statistiskt återkommande köldknäpp, slår prognosen om till ett underskott på 600 megawatt.

Då måste Sverige förlita sig på import.

Då väntas underskott på el

Detta är den nya verkligheten – och utsikterna blir snabbt sämre.

Svenska kraftnäts långtidsprognos är en dramatisk läsning: från vintern 2028/2029 blir effektbalansen kraftigt negativ och försämras sedan för varje år.

ANNONS

Enorma skillnader i elpriser 2025: ”Vi har låst in kraften i norr”

Billig el i Luleå – men dyrare i Malmö.

År 2030 väntas ett underskott på hela 6 200 megawatt vid en normalvinter.

”I vår analys hittar vi inga uppenbara tecken på att elsystemet så här långt har blivit mindre fysiskt stabilt. Däremot ser risken för effektbrist ut att ha ökat, om vi inte förlitar oss mer på import eller att kunna flytta elförbrukning bort från de mest ansträngda timmarna”, konstaterar Odenberger i ett pressmeddelande från Energiforsk.

Nya marknader – nya risker

Importberoendet under ansträngda situationer ökar, samtidigt som våra grannländer ofta befinner sig i en liknande situation.

Den europeiska tillsynsmyndigheten ACER har godkänt en rapport som konstaterar att risken för effektbrist i Sverige överstiger den nationella normen, vilket enligt Svenska kraftnät är ett avgörande steg för att kunna etablera en strategisk reserv.

Samtidigt har teknikskiftet skapat nya marknader – och nya risker.

Missa inte: EU: Riktat elstöd till företagare är okej. Realtid

ANNONS

Hundra tusen euro – på en timme

Vindkraften tar, tillsammans med batterilager, en allt större roll i att leverera de stödtjänster som tidigare var vattenkraftens och kärnkraftens domän.

Men den nya nordiska marknaden för balansering har visat sig vara extremt volatil.

”Den situation som vi nu befinner oss i med så höga obalanskostnader att det kan kosta en elproducent flera hundra tusen euro på en timme kan snabbt leda till allvarliga ekonomiska konsekvenser”, säger Erik Almqvist, ansvarig för elnät på Svensk Vindenergi, i ett pressmeddelande.

Höga elpriser hotar hundratusentals jobb i Sverige

Elräkningarna skenar i Europa.

Prognosen till 2035

Blickar man framåt mot 2035, innan ny kärnkraft kan finnas på plats, kommer nästan all ny elproduktion från landbaserad vindkraft och solel, enligt en rapport från Energiforsk.

Det innebär att hälften av all elproduktion då kan vara väderberoende.

ANNONS

Läs även: Elräkningen: Största höjningen på 30 år: ”Legalt monopol”. News55

För att hantera detta krävs mer flexibilitet från konsumenter, men också nya balanserande resurser som gasturbiner och storskaliga energilager.

Elpriserna förväntas öka och närma sig europeiska nivåer, med större svängningar än i dag.

Betala inte för mycket: Så tolkar du din elfaktura

Sedan den 1 januari gäller nya föreskrifter från Energimarknadsinspektionen.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Simon Kronö

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Simon Kronö
Simon Kronö

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

ANNONS
ANNONS