Det som började som ett hobbyprojekt för flygintresserade entusiaster har utvecklats till ett av Sveriges mest lönsamma techbolag. Flightradar24, som spårar flygtrafik i realtid världen över, levererar siffror som sticker ut även i ett internationellt perspektiv.
Hobbyprojekt blev en extremt lönsam global dataplattform


Mest läst i kategorin
Enligt Breakit omsatte bolaget 480 miljoner kronor under det senaste räkenskapsåret och gjorde ett resultat efter finansiella poster på nära 272 miljoner kronor. Marginaler på över 60 procent. I flygbranschen. I techvärlden. Det är siffror som nästan inte ska vara möjliga.

Från Flygresor.se till flygspårning
Bakom bolaget står grundarna Mikael Robertsson och Olov Lindberg. Ursprungligen var Flightradar24 ett hobbyprojekt, parallellt med Flygresor.se – en svensk prisjämförelsetjänst för flygbiljetter som Robertsson byggde i mitten av 2000-talet. Flygresor.se växte snabbt och såldes senare till eTravel Eye i Uppsala, en affär som gav grundarna möjlighet att fokusera fullt ut på flygspårningstjänsten.
Genombrottet för Flightradar24 kom i samband med askmolnet 2010, då stora delar av Europas flygtrafik stod stilla. Trafiken till sajten exploderade och tjänsten uppmärksammades av internationella medier. Det blev tydligt att flygspårning inte bara var ett nördintresse, utan ett verktyg med global relevans.
Senaste nytt
Ett globalt nätverk av mottagare
Tekniskt bygger Flightradar24 på ett nätverk av cirka 57 000 mottagare världen över som tar emot signaler från flygplans transpondrar. Dessa mottagare är till stor del placerade hos privatpersoner, radiamatörer och flygplatser. Systemet kompletteras i dag även med satellitdata för att täcka områden där markbaserad infrastruktur saknas, framför allt över haven.
Detta upplägg har gjort Flightradar24 till en självklar referenspunkt vid flygrelaterade nyheter, störningar och kriser.

När tekniken blev ett hinder
Trots den tekniska mognaden har bolaget valt att bygga om hela sin plattform från grunden. Orsaken är strukturell. När systemet ursprungligen byggdes utgick det från IATA-koder, de klassiska trebokstavsbeteckningarna för flygplatser. Problemet är att många flygplatser, särskilt i USA, saknar sådana koder.
Detta begränsar möjligheten att analysera och strukturera flygdata på ett sätt som är attraktivt för professionella kunder. Ombyggnaden är därför omfattande och innebär att Flightradar24 tillfälligt prioriterar stabilitet och datakvalitet framför maximal tillväxt.
Läs även: De rasar mot kabinkaoset på 10 000 meters höjd

Skiftet mot B2B och styrelsens nya tyngd
I dag står privatkunder för omkring 80–85 procent av intäkterna, medan B2B-affären svarar för resten. På sikt är målet att dessa delar ska väga betydligt jämnare. Som ett led i den strategin har bolaget förstärkt styrelsen med tunga branschnamn.
Anko van der Werff har utsetts till styrelseordförande och Alex Dichter har tagit plats som styrelseledamot. Det är ett tydligt tecken på att Flightradar24 positionerar sig närmare flygindustrins beslutsfattare.
Läs även: Sommarresan hotad: EU erkänner problem med nytt gränssystem
Sent riskkapital – av strategiska skäl
Efter mer än ett decennium utan externt kapital tog Flightradar24 in en investerare under 2025, när investmentbolaget Sprints köpte cirka 35 procent av bolaget. Affären värderade Flightradar24 till drygt 4 miljarder kronor. Enligt bolaget handlade beslutet inte om kapitalbehov, utan om att tillföra erfarenhet inför nästa tillväxtfas.
Flightradar24 står därmed inför ett tydligt skifte: från publik tjänst till affärskritisk dataleverantör i en global flygindustri som i allt högre grad styrs av realtidsinformation.
Läs även: Flightradar24 – från snål arbetslös till flygets nervsystem

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.











