Han vill bota cancer med patientens egna T-celler

Nobelpriset som bekräftelse – inte genväg

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin ger Anoccas arbete en tydlig vetenskaplig kontext. Priset belönar grundforskning om hur immunsystemets T-celler regleras – hur de aktiveras, bromsas och styrs för att skilja mellan friskt och sjukt.

Det är just detta maskineri Anocca försöker utnyttja kommersiellt.

”Nobelpriset visar hur central T-cellsbiologin är för framtidens medicin. Men det är en sak att förstå mekanismerna – en helt annan att bygga system som fungerar industriellt och kliniskt”, säger Jarvis.

För Anocca innebär det att Nobelpriset inte är ett genombrott i sig, men en bekräftelse på att bolaget verkar i den del av immunologin där nästa stora värdeskapande sannolikt sker.

T-celler som affär, inte som hype

T-celler är immunförsvarets beslutsfattare. De identifierar och eliminerar sjuka celler, men cancerceller lyckas ofta ibland undvika upptäckt. Anoccas teknologi går ut på att genetiskt programmera patientens egna T-celler med nya receptorer – så kallade TCR-T-celler – som känner igen specifika cancermutationer.

Cellterapi är redan etablerad inom blodcancer. Skillnaden här är tillämpningen på solida tumörer och ambitionen att skala upp behandlingen bortom enstaka specialistkliniker.

”Utmaningen har aldrig varit om T-celler fungerar. Utmaningen är hur man gör behandlingen reproducerbar, kostnadseffektiv och kommersiellt hållbar”, säger Jarvis.

Läs även: AI ritar om mobilkartan – och kanske ännu bättre service

Kliniskt genombrott – eller flaskhals

Bolagets första kliniska studie, VIDAR-1, riktar in sig på KRAS-muterad bukspottkörtelcancer – en indikation med extremt hög medicinsk risk men också stort kommersiellt värde. Mindre än tio procent av patienterna lever fem år efter diagnos, och effektiva behandlingar saknas i stort sett.

Studien genomförs vid åtta universitetssjukhus i Sverige, Danmark, Tyskland och Nederländerna. Den första patienten är redan inkluderad och behandlingen inleds inom kort. De första kliniska resultaten väntas under 2026.

”Vi börjar med en av de svåraste indikationerna. Det är ett medvetet val. Fungerar det där, då fungerar plattformen”, säger Jarvis.

Plattform snarare än ett läkemedel

Affärsmodellen bygger inte på ett enskilt preparat utan på en teknologiplattform. Anocca utvecklar ett bibliotek av T-cellsreceptorer som kan matchas mot patienters genetiska profiler via diagnostiska tester. 

Patientens egna T-celler är programmerade med relevant T-cellreceptor i en tillverkningsprocess som idagsläget tar ett par veckor för varje beandling. På sikt är målet att ha hundratals färdigutvecklade receptorer tillgängliga, tillräckligt för att täcka stora patientgrupper globalt.

”Det är först när personaliseringen blir systematisk som dessa terapier får bredare kommersiellt genomslag”, säger Jarvis.

Läs även: Kan Boeing springa förbi Airbus i flygplansracet?

Få konkurrenter – höga trösklar

Globalt finns bara ett fåtal bolag som arbetar med TCR-baserad cellterapi i klinisk skala. Anocca sitter på över 50 patent som skyddar kärnteknologin, särskilt metoder för cellanalys och genredigering med hjälp av modern gensaxteknologi.

Bolaget planerar inte att bygga ett globalt läkemedelsbolag på egen hand. 

”Partnerskap med stora läkemedelsbolag är den naturliga vägen. Vår uppgift är att leverera teknologin och de kliniska  bevisen”, säger Jarvis.

Läs även: Anoccas T-celler i Södertälje kan bli nästa Novo Nordisk

Ingen quick fix – men ett binärt utfall

För investerare är caset tydligt binärt. Antingen visar teknologin effekt i människa – och då öppnas dörren till partnerskap, licenser och nya indikationer – eller så gör den det inte.

Nobelpriset pekar ut riktningen. Kliniska data avgör värdet.

De första svaren kommer 2026.

Världens huvudstad för de absolut rikaste faller tungt

Världens huvudstad, Londons lyxmarknad för bostäder, går mot sitt svagaste år sedan pandemin. Efter flera år som självklar global trygg hamn