Tydlig varning: ”Europa är irriterade på Norge”

Risk för övertro på Norges position

Frp:s partiledare Sylvi Listhaug har tidigare föreslagit att Norge borde använda sin roll som stor gasleverantör till Europa som ett förhandlingskort för att pressa elpriserna.

Läs mer:
Storbank i domstol – anklagas för att ha lurat sina största kunder. Dagens PS

Braathen varnar dock för en övertro på Norges position.

Man bör vara försiktig med att tro att vi står först i kön. Även om vi levererar mycket gas så är det inte enkelt att omdirigera den till någon annan marknad, säger hon.

Irritation i Europa mot Norge

I intervjun lyfter Braathen fram att flera europeiska aktörer varit ”frustrerade” över de enorma vinster Norge gjorde under gasprisrallyt 2022.

Jag tror vi måste ta med oss att det finns en hög irritation i Europa. När Norge dröjer med att implementera direktiv som varit beslutade i flera år, så ifrågasätts vårt engagemang, säger hon.

Läs mer:
Norskt kaos: En miljon kunder fick dubbla utbetalningar. E55

Som exempel pekar hon på nya kapitalregler i EU som gör det omöjligt att använda laxodlingskoncessioner som säkerhet för lån. Att Norge inte deltar aktivt i diskussionerna i Bryssel i ett tidigt skede riskerar att slå direkt mot norska företag.

Brist på privat kapital

En annan akilleshäl är konkurrenskraften. NHO:s egen ”Draghi-rapport” har redan slagit fast att Norge tappar mark inom forskning, innovation och utveckling. Braathen anser att en viktig förklaring är bristen på privat ägarkapital.

Vi är mycket mer beroende av internationell kapitalförsörjning än Sverige och Danmark. Cirka 70 procent av kapitalet vi hämtar till våra kunder kommer från utländska investerare, säger hon.

Hon lyfter i artikeln fram skillnaderna mot Sverige och Danmark, där familjen Wallenberg och Novo Nordisk-stiftelsen systematiskt återinvesterar i nya tillväxtsatsningar.

I Norge har vi inte motsvarande aktörer. Staten är en stor ägare, men använder överskotten till statsfinanserna, inte till att återinvestera i företagen, säger Braathen.

Låg tillväxt – stora behov

Med en BNP-tillväxt på 0,6 procent i fjol och 1,3 procent i år ser Braathen med oro på framtiden.

Det räcker inte för att finansiera de behov vi ser framöver om vi ska behålla vårt välfärdssamhälle. Norge behöver högre ambitioner för sin tillväxtförmåga, säger hon.

Skattereglerna, och särskilt förmögenhetsskatten, är en del av ekvationen. Men här är DNB-chefen försiktig med konkreta förslag.

Vi tar inte ställning till enskilda skattekomponenter. Men vi menar att ramvillkoren måste vara mer attraktiva för både norska och utländska investerare, säger hon.

Tullförvirring med USA

Utöver relationen till EU har Norges band till USA blivit en het fråga. Nyligen infördes en amerikansk tilläggstull på 15 procent för norska varor, ovanpå redan befintliga tullsatser.

Det verkade råda förvirring i flera dagar om exakt vad detta var. Även jag missförstod till en början att det handlade om en extratull, säger Braathen.

Näringsminister Cecilie Myrseth (Ap) har samtidigt kritiserats för att ha gett en missvisande bild av villkoren, men avfärdar kritiken. Regeringen för nu samtal om en möjlig ny handelslösning med USA.

För näringslivet spelar det mindre roll hur diskussionen började. Det viktiga är var man landar. Där hejar vi på det arbete som görs, säger Braathen.

EU-relationen måste tas på allvar

DNB:s koncernchef tecknar en bild av ett Norge som riskerar att marginaliseras om politikerna inte tar EU-samarbetet på större allvar. Bristen på privat kapital, svag tillväxt och osäkerhet kring handelsvillkor gör landet sårbart.

Att stå ensam är aldrig klokt. Men just nu vore det mer riskfyllt än någonsin, sammanfattar Braathen.

_ANNONS