När AI snabbt tar plats i arbetslivet uppstår en växande ”AI-tension”, en rad svåra men avgörande balansakter som avgör hur väl organisationer lyckas med sin omställning. Ny forskning visar vilka fem spänningar ledare måste hantera för att AI ska ge verkligt värde.
AI-tension: Nyckeln till lyckad AI-omställning
Tim Waage
Uppdaterad: 11 dec. 2025Publicerad: 11 dec. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I Harvard Business Review beskriver forskarna Rebecca Hinds och Robert I. Sutton hur införandet av AI i arbetslivet skapar dubbelverkande effekter.
Produktiviteten ökar, men centrala förmågor riskerar att urholkas.
Studierna visar till exempel hur polska endoskopisters träffsäkerhet förbättrades med AI – men försämrades vid manuella procedurer utan stöd.
Samma mönster syns när studenter använder AI för textarbete.
Kreativiteten ökar initialt, men tenderar sedan att tendera mot likartade idéer och uttryck.
Hinds och Sutton menar därför att ledare måste balansera kraften i snabb AI-driven prototypning med risken för snyggt presenterade men opålitliga AI-material.
Missa inte: Företag vågar inte använda AI-agenter – trots hyllningarna
Centralisering eller decentralisering av AI – en balansakt
ANNONS
Organisationer brottas i dag med frågan om AI ska styras centralt eller drivas ute i verksamheten.
HBR:s genomgång visar att centraliserade AI- center kan stärka datakvalitet, säkerhet och riskhantering – men också lätt skapar flaskhalsar som hämmar innovation.
Liknande slutsatser dras av både OECD och McKinsey, som varnar för att överdriven centralisering gör att organisationer rör sig för långsamt i en teknikmiljö där snabb iteration är avgörande.
Samtidigt kan alltför utspridda AI-initiativ leda till dubbla verktyg, osammanhängande datahantering och det som forskare beskriver som digital utmattning.
Speciellt när medarbetare pressas av för många system som inte hänger ihop.
Studier från Stanford visar att en kombinerad modell fungerar bäst: behåll kontrollen över områden med hög risk, men låt utveckling och idéarbete ske nära verksamheten där behoven uppstår.
ANNONS
Senaste nytt
AI-tension i ledarskapet
ANNONS
En annan tydlig spänning handlar om styrning uppifrån kontra förändring som växer fram bland medarbetare.
Data från Worklytics visar att team dubbelt så ofta börjar använda AI när deras chefer gör det först.
Hinds och Sutton varnar för att för hård styrning uppifrån kan leda till motstånd och enbart ytlig anpassning, där AI aldrig blir en naturlig del av arbetet. The 5 AI Tensions Leaders Need …
Forskning från MIT visar att chefernas eget agerande är avgörande för att nya arbetssätt ska få fäste, medan Gartner lyfter fram att organisationer med interna AI-förebilder snabbare får brett genomslag för nya verktyg.
Uber är ett exempel där tidiga interna användare samlades och blev en gemensam kunskapsresurs som påskyndade införandet.
Tillsammans pekar studierna på att framgångsrik AI-användning kräver en balans mellan tydlig ledning och engagemang från medarbetarna.
Missa inte: Statligt riskkapital går till AI – satsar en halv miljard
ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS