Handelskrig, miljökrav, geopolitiska spänningar och nya konkurrenter tvingar just nu företag till stora omprövningar – bland annat om var de rent geografiskt verkar. Denna ”globala ombalansering” påverkar inte bara exporten, utan hela värdekedjan – från produktion och marknadsföring till prissättning och forskning. Det skriver Hermann Simon och Andreas Jonason på Simon-Kucher.
"Nya världsordningen skakar om svenska företag"


Mest läst i kategorin
Sedan 2010 har den globala exporttillväxten varit lägre än den globala BNP-tillväxten – ett tecken på relativ deglobalisering. I stället för att exportera växer trenden att investera och producera direkt på viktiga marknader.
Över 600 svenska företag har i dag verksamhet i Kina, som blivit både en central marknad och en produktionsbas. Volvo Cars (börskurs Volvo Car) producerar och säljer nu fler bilar i Kina än någon annanstans.
Samtidigt bygger kinesiska tillverkare som CATL och BYD fabriker i Europa – ett tydligt tecken på nästa fas i global produktion.
Sveriges globala fotavtryck
Svenska företag sysselsätter omkring 310 000 personer i USA – betydligt fler än i Kina. Det visar på en stark och växande investeringstrend mot Nordamerika, driven av marknadens storlek, stabilitet och politiska incitament.
Men exportberoendet är fortfarande en risk: schweiziska tillverkare betalar upp till 39 procent i tull på export till USA – en varning för alla exporttunga ekonomier.
Lokal produktion visar sig ofta vara den säkrare och smartare vägen.

Bortom handelshinder
De tullar som infördes under USA:s president Donald Trump har förändrat både prisstrukturer och lönsamhet globalt. För svenska tillverkare är USA en avgörande men sårbar marknad.
Inom läkemedelsindustrin, där 75 procent av de globala vinsterna kommer från USA, tvingas europeiska företag nu balansera om vinster till andra regioner.
Liknande omställningar sker inom lyxvaru- och fordonssektorerna. Företag måste diversifiera sina marknader och optimera lokal prissättning för att kompensera för förlorade marginaler.
Tjänsteexport – den tysta tillväxtmotorn
Medan varuexporten står stilla växte den globala tjänsteexporten med 8,4 procent under 2024 och nådde 7,8 biljoner dollar.
Sverige rankas som nummer 20 inom tjänsteexport – långt bättre än inom varuhandel – och har stora möjligheter inom digitala, industriella och konsulttjänster.
Många varuexporter innehåller redan ”dolda” tjänster, som ingenjörsarbete, mjukvara och underhåll – områden där svenska företag har stark kompetens.

Samarbete i ekosystem
När teknik och produkter blir allt mer komplexa krävs samarbete för att lyckas. Moderna affärsekosystem – långsiktiga partnerskap som samlar specialiserad kompetens – driver nästa våg av innovation.
ABB (börskurs ABB) Robotics samarbete med Nvidia, Siemens och Microsoft kring AI-driven automation är ett exempel.
Ett annat är ekosystemet kring EUV-litografi lett av nederländska ASML, tillsammans med Trumpf och Zeiss – det enda systemet i världen som kan producera nästa generations mikrochip.
Ny spelplan för globalt företagande
Global ombalansering handlar inte om att backa från globalisering, utan om att anpassa sig till dess nya logik:
- Investera och producera där kunderna finns.
- Hitta den bästa platsen i världen för varje aktivitet.
- Balansera om marknader och priser för att möta nya handelshinder.
- Utveckla tjänsteexporten som långsiktig tillväxtmotor.
- Bygg ekosystem för att hantera komplexitet och driva innovation.
Hermann Simon
Grundare och hedersordförande Simon-Kucher
Andreas Jonason
Nordenchef Simon-Kucher och vd för bolagets verksamhet i Sverige

Detta är ett debattinlägg på Realtid. Åsikterna och innehåll som uttrycks är skribentens egna och avspeglar inte redaktionens uppfattning.

Detta är ett debattinlägg på Realtid. Åsikterna och innehåll som uttrycks är skribentens egna och avspeglar inte redaktionens uppfattning.












