Zombie-fonderna sprider sig genom private equity

Säljer ett, köper tre

Bakom krisen ligger en fundamental förändring i marknaden. Private equity-företag köper och investerar i betydligt fler bolag än vad de lyckas sälja vidare.

Förhållandet mellan investeringar och exits har ökat från 2,6 gånger 2024 till 3,14 gånger 2025 – det högsta på ett decennium, skriver CNBC.

Detta innebär att för varje bolag som private equity-företagen lyckas sälja, köper de ungefär tre nya.

Detta orsakade exit-stoppet

Private equity-fonder har typiskt en begränsad löptid på tio år, vilket innebär att investerare ska få tillbaka sina pengar efter denna period.

”Nu sträcker sig fonderna ut till 15 eller 16 år, och investerarna blir otåliga. De vill ha tillbaka sina pengar”, säger Jeff Hooke, adjungerad instruktör vid Johns Hopkins Carey Business School, till CNBC.

Lånade 600 miljoner för att köpa av sig själv

Storebrand, Norges största pensionsbolag, är i blåsväder.

Situationen förvärrades dramatiskt under andra kvartalet 2025 när Donald Trumps omfattande tullpolitik skapade osäkerhet på marknaderna.

”Torkan i exits tog verkligen form efter Liberation Day”, säger PitchBooks Kyle Walters med hänvisning till den 2 april då den nya tullpolitiken tillkännagavs.

Zombie-fonder hotar anställdas karriärer

För de anställda vid zombie-fonder blir konsekvenserna personliga och påtagliga. Rekryterare råder nu medarbetare att lämna företagen vid första tecken på zombifiering.

”Om de arbetar på ett företag som inte har några planer på att samla in pengar inom överskådlig framtid, är det vanligtvis deras signal att direkt börja utforska marknaden”, säger Jessica Xu, chef för investor relations-rekrytering på Selby Jennings, till Business Insider.

Läs även: Nya skattesänkningen – men bara om du är riskkapitalist. News55

Särskilt utsatta är personer inom fundraising-roller och investeringsverksamhet.

”På investeringssidan vill du ha meritlista av att göra affärer och exitaffärer, och om det finns en zombie-fond kommer det inte att vara fallet”, säger Bill Matthews, partner på BraddockMatthewsBarrett, för Business Insider.

Branschens nya räddningsplanka

Continuation funds – där företag ”säljer” ett portföljbolag till en ny fond som de också förvaltar – har blivit allt populärare. Dessa ger befintliga investerare möjlighet att antingen få ut sina pengar eller rulla över sin andel.

Sedan 2020 har den norska advokatbyrån BAHR assisterat med att etablera fem continuation funds och hjälpt investerare med sex investeringar i sådana fonder, enligt företagets egen rapport.

50 miljarder per år: Varför staten inte ska leka riskkapitalister

Slutar det ofta med pannkaka, varnar föreningen Skattebetalarna.

Men även bland investerarna växer motståndet mot strukturerade lösningar.

I en undersökning från Institutional Limited Partners Association föredrog över 60 procent av medlemmarna traditionella exits framför andra alternativ – även om det innebar handel under nuvarande portföljvärderingar, enligt Alter Domus.

AI kan förvärra krisen

En helt ny dimension av problemet börjar nu skymta. AI kan dramatiskt minska startup-företags kapitalbehov, vilket riskerar att förvärra zombie-problematiken ytterligare.

”På grund av AI kommer grundare att bli så effektiva med att bygga företag att de inte längre kommer att behöva samla in flera finansieringsronder”, spår Sam Tidswell-Norrish, som lämnade private equity-företaget Motive Partners i december och har lanserat plattformen OPUS, enligt Fortune.

Missa inte: Private equity för småsparare – nästa stora grej? Realtid

Hans prognos är dyster: över de kommande fem åren kommer grundare troligen att samla tillräckligt med kapital i en enda runda och sedan nå lönsamhet.

Det betyder att riskkapitalister måste konkurrera om färre allokeringar.

Investeraren: ”Större möjligheter i Japan och Sydostasien”

Private equity-marknaden är, som världen i övrigt, på väg mot en omställning.