Den som köpte guld som ett skydd mot geopolitisk oro fick sig en kalldusch efter det senaste krigsutbrottet i Mellanöstern.
Skifte för råvaror: Vete hetare än guld
Guldpriset har rasat runt 20 procent efter krigsutbrottet i Iran. Borde inte geopolitisk risk driva upp priset? Vi ställer frågan till råvaruexperten Torbjörn Iwarson.
”Det är i regel en allt för förenklad beskrivning att guld köps när det är stökigt. Guldpriset har alltid gått upp på lägre realränta (nominell ränta minus förväntad inflation)”, säger Torbjörn Iwarson till Realtid. Han fortsätter:
”De senaste ett till två åren har högre inflation förväntats i USA på grund av USA:s statsskuld och risken för att den ska inflateras bort. Det fick investerare att sälja dollartillgångar och placera pengarna i annat. Främst har de antagligen köpt obligationer och aktier i tillväxtmarknader, men även guld – som en säker hamn mot inflation – främst alltså i USA. Samma oro har påverkat centralbanker.”
Iwarson, som är rådgivare på Centaur fonder, menar att omallokeringen blivit mindre attraktiv när dollarn fallit och guldet stigit.
”Det är möjligt att kriget mellan USA och Israel å ena sidan och Iran å den andra snarast har gett dollarn förnyat förtroende – på bekostnad av guldet. Dollarn brukar också vara en säker hamn.”
Vete framför guld
Torbjörn berättar att man på fonden har viktat om från guld till jordbruksprodukter. Han förklarar resonemangen bakom omviktningen.
”Man ser väldigt ofta att guldet är den första tillgången på råvarumarknaden att gå upp i pris. Det följs av energi och slutligen av resten, som mest är jordbruksprodukter. Vi har tyckt, en längre tid, att guld och särskilt silver, blivit väldigt dyrt i förhållande till andra råvaror på råvarumarknaden. Exempelvis vete har vi tyckt varit en bättre och säkrare placering.”
Han pekar på att vete handlats till priser som bara täcker hälften av en amerikansk lantbrukares kostnad. Samtidigt ser han ett latent säljtryck från gruvbolagen i guldsektorn.
”Kapitalförvaltare har blivit allt försiktigare och har avvecklat lejonparten av den nettoköpta position de hade i höstas. För silver är positionen en femtedel av vad den var i höstas.”
Sista planet från krisen
I Sverige är det vanligare att investera i guld genom fonder än i den fysiska produkten. Iwarson ser olika fördelar med båda alternativen:
”En god vän sade en gång att ”den som har guld kommer med det sista planet ut”. I ett sådant extremt läge har du inte samma nytta av ”pappersguld”.”
Han betonar dock att det handlar om balans. Att äga fysiskt guld i miljonklassen blir snabbt opraktiskt och dyrt att förvalta.
”Det är allt för dyrt att rebalansera portföljen om du ska handla fysiskt guld. Vår råvarufond har ingen spread. Fysiskt guld har en spread på flera procent.”
Medvinden som tog slut
Vi rundar av med att be Iwarson resonera om vad som väntar på råvarumarknaden. Synen på ädelmetallerna är dämpad.
”Det ser ut som om vi har sett en topp i guldmarknaden. Jag tror mer på ett scenario där andra råvaror utvecklas bättre än guld och silver framöver.”
Iwarson avslutar med en varning till de som tror att den gamla portföljmixen räcker.
”Aktier, fastigheter och obligationer har gynnats av en stadig medvind sedan 1980. Den medvinden är rimligen över. Snarare kan medvinden istället gynna råvarumarknaden framöver.”
Läs mer:
Guldpriset faller djupare in i björnmarknadens mörker
