Att ta kontroll över naturresurser tycks vara viktigt för Donald Trump, och han är beredd att göra mycket för att åstadkomma det. Det kan ha gett en svunnen epok nytt liv.
Oljeimperialismen är tillbaka – med USA vid rodret


USA: har ökat sin militära närvaro i Karibien och utförde en uppmärksammad intervention i Venezuela.
Det har har väckt oro och motstånd i regionen.
Utvecklingen beskrivs av aktivister som ett uttryck för en återkomst av petroimperialism, där kontrollen över naturresurser – särskilt olja – står i centrum, skriver New Internationalist.
Har stärkt sin närvaro
Upprinnelsen var beslut av USA:s president Donald Trump i augusti förra året om att ge Pentagon mandat att använda militärt våld mot latinamerikanska narkotikakarteller.
Kort därefter förstärktes den amerikanska militära närvaron i Karibien kraftigt.
Krigsfartyg och tusentals soldater placerades i området, och ett flertal insatser genomfördes mot båtar i Karibiska havet och Stilla havet.
I januari 2026 genomfördes flyganfall mot Venezuelas huvudstad Caracas och president Nicolás Maduro greps.
Rejäl upptrappning
Händelsen markerade en dramatisk upptrappning av konflikten och tolkades av kritiker som ett försök att säkra kontroll över Venezuelas omfattande oljereserver.
Reaktionerna från den regionala samarbetsorganisationen Caribbean Community (CARICOM) har varit försiktiga.
Organisationen har betonat vikten av internationell rätt och territoriell integritet, men många regeringar i regionen har undvikit skarp kritik mot USA.
Närmare relation till USA
Samtidigt har civilsamhället mobiliserat genom protester, namninsamlingar och fredsvakningar.
I Trinidad och Tobago, som ligger nära Venezuelas kust, har relationen till USA fördjupats.
Landet har fungerat som logistisk knutpunkt för amerikansk militär verksamhet, inklusive gemensamma övningar och stationering av militär utrustning.
Regeringen under premiärminister Kamla Persad-Bissessar har kritiserats för en nationalistisk linje som anses prioritera relationen till stormakten framför regional solidaritet.
Många lämnar Venezuela
Samtidigt har situationen för venezuelanska migranter i Trinidad och Tobago blivit allt mer ansträngd.
Ekonomisk kris, sanktioner och fallande oljepriser har drivit miljontals människor på flykt från Venezuela, och mottagarländerna kämpar med sociala och politiska spänningar.
Miljöorganisationer och fredsaktivister varnar också för konsekvenserna av en väpnad konflikt i regionen. De pekar på risker för marina ekosystem och kustsamhällen som redan är sårbara.
Flera grupper kräver att Karibien ska förbli en fredszon och att länderna tydligare ska försvara sin suveränitet.
Läs mer: Oljepriset sticker iväg efter USA:s hot mot Iran. Realtid





