En ny lag tvingar svenska företag att öka transparensen kring anställdas löner. Men finanssektorn verkar inte helt redo.
Offentliga löner skakar om finansbranschen: "Slut på svågerpolitiken"
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 21 okt. 2025Publicerad: 21 okt. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
EU:s kommande lönetransparensdirektiv väntas skaka om finanssektorn.
När reglerna träder i kraft sommaren 2026 kommer arbetsgivare att tvingas redovisa löner öppet och motivera skillnader mellan anställda.
Trots att detta kan utgöra stora konsekvenser är det få företag som har börjat anpassa sig, skriver Finanswatch.
Ska skapa större insyn
Från juni 2026 ska företag kunna redovisa genomsnittliga lönenivåer för lika och likvärdiga roller. Det blir också obligatoriskt att ange lönespann eller ingångslön redan vid rekrytering.
Arbetsgivare får inte längre fråga kandidater om tidigare löner, och anställda får rätt att begära information om lönenivåer inom organisationen.
Syftet är att skapa större insyn och rättvisa i lönesättningen.
”Det här är verkligen spännande. För första gången någonsin kommer finansbolagen inte längre kunna sätta individuella löner baserat på ålder eller kön. Svågerpolitikens era, där nätverkande varit avgörande, är nu över”, säger Boontariga Pipatanangura, strategisk rekryteringskonsult, till Finanswatch.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Tas inte på allvar
Många i finansbranschen tycks dock omedvetna om omfattningen av förändringen.
Enligt Pipatanangura saknas kunskap om direktivet även på ledningsnivå, och flera styrelser uppges ännu inte ha tagit frågan på allvar.
Direktivet kommer att kräva omfattande förändringar i system och processer, särskilt inom en sektor där löner ofta baseras på individuella förhandlingar och nätverk.
Finns tydliga gap
Analytiker bedömer att många finansbolag kan få svårt att rättfärdiga befintliga löneskillnader, något som kan tvinga fram justeringar – inte minst till fördel för kvinnor.
Finansförbundets senaste kartläggning visar att löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortfarande är betydande.
För finanschefer skiljer det omkring 20 000 kronor i månaden, för mäklare drygt 30 000, och även inom bankarbete finns tydliga gap.
ANNONS
Bättre ställt på mindre bolag
Kvinnor upplever dessutom att deras kompetens ifrågasätts oftare än männens.
Särskilt de traditionella aktörerna – storbanker, kapitalförvaltare och investmentbolag – anses ligga efter i arbetet för jämställda löner, enligt Finansförbundets rapport.
Mindre tillväxtbolag och fintech-startups bedöms däremot ligga längre fram, både i att hantera lönestrukturer och i synen på balans mellan arbete och privatliv.
Kan få svårare att locka kompetens
För företagen blir anpassningen inte bara en fråga om regelefterlevnad, utan också om attraktionskraft.
Bolag som inte lever upp till transparenskraven riskerar att få svårt att locka talanger, särskilt bland yngre yrkespersoner som prioriterar rättvisa löner och moderna villkor, skriver GP.
ANNONS
ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS