Världsekonomin har undvikit en längre nedgång under en anmärkningsvärt lång period. Men vissa ekonomer varnar nu för att den framgångsrika stabiliseringspolitiken skapar nya sårbarheter i ekonomin.
Recessioner allt mer ovanliga – det är ett problem


Mest läst i kategorin
Från 1300-talet till 1800-talet befann sig Storbritannien i recession nästan hälften av tiden. Under 1800-talet sjönk andelen till en fjärdedel, och under 1900-talet fortsatte trenden nedåt. Idag har läget blivit ännu mer stabilt då recessioner har blivit något av en utrotningshotad art, skriver The Economist.
Trots utmaningar som höjda räntor, bankkris, handelskrig och väpnade konflikter har den globala ekonomin växt med cirka 3 procent per år mellan 2022 och 2024. Arbetslösheten i OECD-länderna ligger kvar nära historiska lågpunkter.
Miljardärens dystra dom – världsekonomin nära kollaps
Tullar, skuldkris och geopolitiska slitningar kan leda till något mycket värre än en recession, varnar Bridgewaters grundare Ray Dalio.
Ingen recession på 15 år
Bortsett från nedstängningarna under covid-19 har världsekonomin inte drabbats av en synkroniserad recession på över 15 år.
Kanske en tredjedel av den amerikanska arbetskraften har aldrig upplevt en längre konjunkturnedgång. Det är i grunden goda nyheter, eftersom lågkonjunkturer är smärtsamma.
Missa inte:
Toppbankiren: Politiken kommer krascha ekonomin. Realtid
Men det finns en hake. När världen lever genom en ”recessionslös recession” börjar kostnaderna att hopa sig.
Senaste nytt
”Kreativ förstörelse” sker inte
Den österrikiske ekonomen Joseph Schumpeter hävdade att recessioner provocerar fram ”kreativ förstörelse”. Företag som inte fungerar försvinner från marknaden, kapital flyttas till mer lovande teknologier och arbetare går över till mer produktiva jobb. Resultatet blir kortsiktig smärta men långsiktig vinst.
Läs även:
Grannlandet sviktar under Trumps tullar – nära recession. Dagens PS
En inflytelserik studie från 1994 av Ricardo Caballero och Mohamed Hammour fann att recessioner verkligen kan rensa bort föråldrade eller olönsamma tekniker och produkter. Och händelserna 2020 visade också att recessioner kan sporra kreativ förstörelse.
Amerikanska politiker lät jobb försvinna men gav människor stora kontantbelopp, vilket uppmuntrade arbetare att flytta dit efterfrågan växte. Sedan 2019 har amerikansk arbetsproduktivitet ökat med 10 procent, medan EU:s endast ökat med 2 procent.
Dyrt att undvika recessioner
Men regeringarnas ansträngningar att försäkra sig mot recessioner är dyra. Under det senaste decenniet har den sammanlagda offentliga skulden i rika länder stigit till de högsta nivåerna sedan napoleonkrigen.
Andelen zombieföretag, företag som är ihållande olönsamma, har vuxit från 6 procent år 2000 till 9 procent år 2021.
Hybris kvarstår
I en analys i MarketWatch skriver Mark Hulpert att analytikers övertro på att recessioner tillhör det förflutna påminner om ekonomen Irving Fishers ökända uttalande hösten 1929 om att aktiekurserna nått ”en permanent högplatå”. Det bara veckor före börskraschen.
”Hybris om aktiemarknaden har inte försvunnit”, skriver Hulbert.
”När ekonomiska expansioner varat i flera år och minnen av tidigare nedgångar bleknat, börjar ekonomer förklara att recessioner aldrig kommer igen.”
Missa inte:
Recessionen som alla känner – men ingen ser. Realtid
Ekonomer varnar nu för att regeringar som är fast beslutna att förhindra nedgångar måste vara lika beslutna att tillåta den ständiga omsättningen av företag och jobb som en växande ekonomi kräver.
Annars riskerar systemet att kräva allt större doser av finanspolitiskt stöd för att upprätthålla ett stabilt tillstånd som levererar allt mindre.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.











