EU tar ett nytt steg i arbetet mot penningtvätt genom att bygga upp AMLA, en gemensam tillsynsmyndighet som ska stärka kontrollen över banker i medlemsländerna.
EU:s supermyndighet tar form – så påverkas bankerna
Bakgrunden är de uppmärksammade skandalerna i Swedbank och Danske Banks baltiska verksamheter, där miljardbelopp misstänks ha tvättats genom det europeiska banksystemet. Fallen visade hur skillnader i nationell tillsyn kunde utnyttjas.
En gemensam tillsynsmyndighet
Det är i den här kontexten som EU nu bygger upp AMLA, den nya myndigheten som ska ha ett övergripande ansvar för penningtvättstillsyn i medlemsländerna.
Halszka Onoszko, avdelningschef för penningtvättstillsyn på Finansinspektionen, beskriver etableringen som en positiv förändring.
”Ett av syftena med etableringen av AMLA är att stärka harmoniseringen inom EU. Gemensamma regler och metoder för tillsyn ska bidra till mer enhetliga bedömningar i Europa”, skriver hon.
Det innebär i praktiken att banker i olika EU-länder i större utsträckning ska göra liknande riskbedömningar av sina kunder.
Nya EU-regler 2027
AMLA togs i drift sommaren 2025 och har sedan dess byggts ut stegvis. Myndigheten befinner sig fortfarande i en uppbyggnadsfas, men har redan fått ett centralt mandat i EU:s arbete mot penningtvätt.
Nästa stora steg kommer 2027 när den nya penningtvättsförordningen börjar gälla.
Då får AMLA ansvar för att ta fram tekniska standarder som styr hur banker ska arbeta med kundkännedom, riskbedömningar och transaktionsövervakning.
Enligt Halszka Onoszko kommer de nya standarderna att ge mindre utrymme för bankerna att göra egna tolkningar, något som både kan underlätta och försvåra beroende på bankernas storlek och systemstöd.
FI behåller tillsynen – men arbetet förändras
Trots att AMLA får en allt större roll i EU:s penningtvättsarbete kommer Finansinspektionen även framöver att ansvara för tillsynen av de flesta svenska banker.
Skillnaden är att tillsynen ska bedrivas mer enhetligt i hela EU, och FI anpassar därför successivt sina metoder till AMLA:s ramverk.
Effekter i praktiken
Ett mer enhetligt regelverk kan göra tillsynen mer förutsägbar, men också påverka hur banker hanterar risk.
Under 2024 nekades eller stängdes omkring 54 000 bankkonton i Sverige. Utvecklingen visar hur arbetet mot penningtvätt redan i dag får konkreta konsekvenser för enskilda kunder.
Risk för ogrundad exkludering
En återkommande fråga i debatten är om skärpta regler riskerar att göra det svårare för vissa grupper att få tillgång till betalkonton eller få konton stängda.
Att få sitt konto stängt kan få långtgående konsekvenser. Utan betalkonto blir det svårt att ta emot lön, betala räkningar eller använda många samhällstjänster.
Halszka Onoszko betonar att proportionalitet är central i regelverket.
”Det är viktigt att åtgärder mot penningtvätt tillämpas riskbaserat och proportionerligt. Regelverket slår fast både kraven på riskhantering och rätten till grundläggande betaltjänster”, skriver hon.
FI följer därför upp hur bankerna tillämpar reglerna i praktiken.
”Banker ska inte utestänga kunder slentrianmässigt, utan göra individuella och proportionerliga bedömningar i enlighet med gällande lagstiftning”, skriver Onoszko.
Nära samarbete med AMLA
Samarbetet mellan Finansinspektionen och AMLA är redan etablerat och kommer att fördjupas i takt med att myndigheten byggs ut.
”Finansinspektionen finns redan idag representerat på olika nivåer i Amla. Det kommer vi att fortsätta med”, skriver Onoszko.
Högre lägstanivå i hela EU
På sikt ska AMLA bidra till ett mer robust och förutsägbart system.
”Genom tydligare krav på företagen, en högre lägstanivå på penningtvättstillsynen i Europa och samordning med finansunderrättelseenheterna kommer Amla bidra till att motverka penningtvätt och samtidigt stärka förtroendet för det finansiella systemet”, skriver Onoszko.
Samtidigt kvarstår frågan om hur balansen ska upprätthållas mellan effektiva åtgärder mot penningtvätt och rätten till grundläggande finansiella tjänster när det nya regelverket får fullt genomslag.
Läs också: Kunder rasar mot bankernas beteende: ”Behandlas som kriminella” – Realtid
