Realtid

EU:s inför tullar – riskerar nytt handelskrig

Europas stålproduktion ska skyddas med tullar. Kommer de att fungera? (Foto: Martin Meissner / AP /TT)
Johan Colliander
Johan Colliander
Uppdaterad: 02 jan. 2026Publicerad: 02 jan. 2026

Nya tullar för klimatet och för skydd av europeisk produktion införs nu. Men kritiker menar att det kan vara ett slag i luften.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Från och med den 1 januari 2026 börjar EU tillämpa sin koldioxidtull på import av utsläppsintensiva varor som stål, aluminium, cement och gödselmedel.

Reformen, känd som Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), innebär att importörer ska betala för de koldioxidutsläpp som uppstår vid produktionen av varorna utanför unionen.

Syftet är att skydda europeisk industri mot konkurrens från länder med mindre strikta klimatregler, men åtgärden riskerar att skapa nya handelskonflikter, rapporterar Euronews.

Trumps tullar mot svenskt stål: ”Inte bra”

Svenskt stål blir dyrare i USA när Donald Trump inför 25 procents tullar på stål och aluminium: ”Samma utveckling som efter 2019.”

Har införts stegvis

CBAM införs efter en treårig övergångsperiod som inleddes 2023, då företag endast behövde rapportera utsläppsdata.

Från 2026 måste EU-importörer köpa särskilda CBAM-certifikat som motsvarar de inbäddade utsläppen i varorna.

Missa inte: Thyssenkrupp: Hela industrin hotas om stålverken slås ut. Realtid

ANNONS

Priset knyts till EU:s utsläppshandel och väntas ligga mellan 70 och 100 euro per ton koldioxid. Länder som redan har egna koldioxidmarknader får möjlighet att räkna av dessa kostnader.

ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
Karriär & ledarskap

Företagen tvingas agera mot löneskillnader

31 dec. 2025
Spela klippet
Realtid Partner

Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

12 dec. 2025
Spela klippet
Realtid Partner

Efter svaga kvartalet: "Oktober har varit en fantastisk månad"

13 nov. 2025

Kritiseras hårt internationellt

Åtgärden har redan väckt stark internationell kritik.

Flera stora handelspartner, däribland USA, Kina, Indien, Ryssland och Sydafrika, menar att systemet i praktiken fungerar som protektionism och riskerar att strida mot Världshandelsorganisationens regelverk.

Läs även: EU hoppas blidka Trump med nytt politiskt spel. Dagens PS

USA har under det senaste året intensifierat påtryckningarna mot Bryssel för att få EU att dra tillbaka lagen.

Tidigare i år tredubblade USA tullarna på europeiska varor och höjde tullarna på stål och aluminium till 50 procent.

Undantag begärs

ANNONS

Egypten är hittills det första land som har begärt undantag från EU:s CBAM.

Landet arbetar med att införa en egen inhemsk koldioxidskatt för att skydda sin lokala industri, där järn- och stålindustrin riskerar att bära 74 procent av koldioxidskatten.

Missa inte: Krisande Stegra pausar verksamheten – i fyra veckor. Realtid

Systemet ställer höga krav på tillförlitlig och verifierbar utsläppsdata. Om sådan information saknas tvingas importörer använda schablonvärden, vilket i regel leder till högre kostnader, förklarar Jaime Amoedo, verkställande direktör vid The ESG Institute, för Euronews.

Det gör klimatdata till en avgörande konkurrensfaktor för exportörer som vill behålla tillgången till EU-marknaden.

Ska motverka ”läckage”

EU-kommissionen framhåller att CBAM ska motverka så kallad koldioxidläckage, där produktion flyttas till länder med lägre klimatkrav.

Läs även: Kina utmanar världen med sin stålexport. Dagens PS

ANNONS

Samtidigt erkänns att reformen riskerar att öka kostnadstrycket på europeisk industri.

”CBAM, som det är utformat för närvarande, riskerar att försvaga den europeiska aluminiumindustrins konkurrenskraft utan att ge meningsfulla utsläppsminskningar”, säger Jean-Marc Germain, vd på den europeiska branschorganisationen Constellium.

Fond ska motverka effekterna

Som svar har kommissionen föreslagt en tillfällig fond finansierad av CBAM-intäkter för att stödja företag under införandefasen.

Intäkterna från koldioxidtullen beräknas uppgå till omkring 1,5 miljarder euro fram till 2028.

Kritiker menar dock att stödförslaget delvis urholkar principen om att utsläpp ska bära sin fulla kostnad. Ed Collins, chef vid tankesmedjan InfluenceMap, säger till Euronews att fonden är resultatet av ”intensiv lobbyverksamhet från etablerade industriaktörer”.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johan Colliander
Johan Colliander

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Johan Colliander
Johan Colliander

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

ANNONS
ANNONS