Annons

Annons

Tuffa EU-regler väntar bankerna

Nästa år införs otaliga nya EU-lagar som ska hårdreglera bank- och finansbranschen – och öka kundernas makt. Lagarna väntas också gynna fintech-bolag. Samtidigt varnar PWC för att finansmyndigheter kan få svårt att kontrollera att reglerna följs.

De många nya EU-lagar som implementeras i medlemsländerna under nästa år är till stor del ett resultat av finanskrisen 2007-2008 och målet är att öka de europeiska finansaktörernas transparens, motverka provisionsbaserad rådgivning och stärka konsumenternas makt över sin data.

– Direktiven syftar till att skydda den lilla oskyldiga kunden, säger Helén Jensen, senior manager på revisionsbyrån PWC i Helsingfors, som var en av talarna på ett seminarium på Berns i Stockholm, anordnat av Stockholmsbaserade fintech-bolaget FA Solutions.

Krav på datainsamling

Gemensamt för merparten av de nya regleringarna är kraven på strukturerad informationsinsamling. 

Annons

Annons

– Du ska ta reda på vad dina kunder har för behov och mål för att skydda dem bättre, säger Helén Jensen och menar att det finns flera exempel från England där banker, i brist på tillräcklig bakgrundsinformation, uppmanat sina kunder att investera sina pengar på börsen istället för att avbetala sina lån.

Måste radera kunder

Kravet på informationsinsamling blir särskilt tydligt i EU:s MIFID2-direktiv (Markets in financial instruments directive). Nästa år införs även GDPR (General data protection regulation) som sätter tydliga gränser för hur information får samlas in och som ger kunden rätt att få sina bankuppgifter raderade och att utan förbehåll flytta sin data till någon annan aktör.

Krav på ökad transparens

MIFID2 ställer också krav på mer transparenta produkterbjudanden.

– Man måste bland annat rapportera till kunden om man tar incitament. Och ska man ta incitament i form av exempelvis bonusar eller provision (för att rekommendera vissa produkter, reds.anm.) måste det medföra tilläggsvärden för kunden som också ska informeras om dessa värden, förklarar Helén Jensen.

En annan kommande regleringen, PRIIPS, innehåller i sin tur nogranna riktlinjer för hur finansprodukter ska presenteras för kunden.

EU:s nya betaltjänstdirektiv

EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2 väntas också omdana bank- och finansbranschen. Som Realtid.se tidigare innebär lagen, som implementeras i början av 2018, att exempelvis fintech-bolag har rätt att samla in och ta del av bankkundata om kunden begär det. 

Enligt direktivet blir bankerna också skyldiga att tillhandahålla en plattform, i form av en så kallad öppen API, där kunddata kan tillgängliggöras för externa parter. 

Betala räkningar på Facebook

I framtiden kommer vi kanske betala räkningar och göra överföringar på Facebook och Google, samtidigt som vi har kvar våra pengar på bankkonton.  

– Det är risk att banker och andra traditionella finansaktörer förlorar marknadsandelar till en ny part på marknaden, säger Helén Jensen.

Vad händer om en bank inte följer PSD2-direktivet?

– Följs inte reglementet medför det en straffavgift på fyra procent av bankens globala omsättning och det är ju lika med konkurs i praktiken, menar Helén Jensen.

Samtidigt ifrågasätter hon om finansinspektionerna i de nordiska länderna klarar av att säkerställa att reglerna följs i alla lägen.

– Det finns ett skräckexempel från Finland där jag verkar. Vi (PWC) träffade (finska) finansinspektionen och hade med oss vår Brysselexpert och då frågade myndigheten "nå, hur ser det nu ut på marknaden?", berättar hon och tillägger att hon upplever att de nordiska finansinspektionerna ofta ger luddiga svar och att de ibland är för dåligt inlästa på de i många delar komplicerade EU-direktiven.

"Drar av plåstret långsamt"

Hon har också noterat att finska finansaktörer försöker kringgå regelverken i den mån det går, medan regelefterlevnaden är mer pliktskyldig i Sverige.

– I Finland försöker man dra av plåstret långsamt istället, säger Helén Jensen.

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons