Under tisdagskvällen meddelade Swedbank att aktieägarna kallas till extra bolagsstämma med anledning av styrelsens förslag om en utdelning motsvarande 25 procent av nettoresultatet för räkenskapsåret 2019.

Nivån på utdelningen överraskar ingen. I december meddelade Finansinspektionen att myndigheten tillåter utdelningar upp till 25 procent av det sammanlagda resultatet för 2019 och 2020. Förväntningarna är att samtliga svenska storbanker kommer att dela ut maxbeloppet.

Ändå kom gårdagens besked oväntat.

– Vårt huvudscenario var att banken skulle invänta ordinarie bolagsstämma och då presentera en utdelning för både 2019 och 2020 upp till maxnivån. Sedan skulle detta kompletteras med nya utdelningar i slutet av året om myndigheterna öppnar upp för det. Nu blir det istället en trestegsraket, säger Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB.

Varför gör Swedbank så här?

– Vi tolkar det som att Swedbank är väldigt angelägen om att snabbt få ut kassaflöden till exempelvis stiftelser som investerat i Swedbank-aktien – som har behov av utdelningsintäkter. Vi bedömer att ägarna absolut legat på.

Trots att utdelningsnivån ligger i linje med förväntningarna handlas Swedbank-aktien upp med cirka 3 procent under förmiddagen. Kurserna i övriga svenska storbanker, Handelsbanken och SEB, stiger samtidigt med runt 2 procent.

– En delförklaring är absolut utdelningsbeskedet. Det visar att Swedbanks styrelse är väldigt angelägen om att dela ut och gå ägarna till mötes, säger Esbjörn Lundevall.

Bland Swedbanks största ägare finns förutom Sparbanksgruppen, Folksam, Norges Bank, Alecta och AMF.

Samtidigt som de svenska storbankerna står under Finansinspektionens tillsyn, reglerar Europeiska centralbanken, ECB, euro-ländernas banker. Det innebär att Nordea, som flyttat till Finland, träffas av ECB:s betydligt hårdare begränsningar.  

Enligt regler från den 15 december får euro-bankerna inte dela ut mer än 15 procent av det sammanlagda resultatet för 2019 och 2020 fram till utgången av september 2021.

Ytterligare en begränsning säger att utdelningen inte får vara högre än 20 punkter av kärnprimärkapitalrelationen.

– Den kapitalrelaterade begränsningen är i praktiken betydligt mer restriktiv för lönsamma banker. Det är den som slår mot Nordea och som innebär att banken bara kan betala ut en direktavkastning på ungefär 1 procent, säger Esbjörn Lundevall.

Nordea skriver att man följer ECB:s uppdaterade rekommendation om utdelning. Lika följsamma är inte ett par mindre, finska banker.

Ålandsbanken orsakade stor uppståndelse när man tidigare i januari – i strid med ECB:s restriktioner – meddelade att motsvarande 59 procent av vinsten från 2019 ska delas ut.

– Vi förväntar oss att banker följer rekommendationen, även om vi inte kan göra det juridiskt bindande. Det är olyckligt att en finsk bank glider från den gemensamma europeiska fronten kring detta, sade finska FI:s chef Jyri Helenius i en kommentar.

Den mindre, börsnoterade banken Aktia går också emot ECB:s riktlinjer när de nyligen beslutade att dela ut 60 procent av vinsten för 2019.

– Finansinspektionens rekommendation i denna exceptionella situation är förståelig men Aktia är en bank med solid kapitaltäckning som redan länge har varit en pålitlig dividendutdelare. Det är viktigt att Aktia är ett intressant placeringsobjekt även i framtiden, skriver Aktie i ett pressmeddelande.