Skellefteå har beskrivits som kommunen som fick betala dyrt för Northvolts uppgång och fall. Tomma lägenheter, stigande arbetslöshet och stora ekonomiska risker har blivit återkommande bilder i rapporteringen.
Northvolt föll – men Skellefteå kallar krisbilden överdriven
Men kommunens ekonomichef Samuel Lundqvist känner inte riktigt igen sig.
När han läser rubriker som ”massutflyttningen” vill han hellre backa bandet några år.
”Rubrikerna borde istället vara att människor flydde till Skellefteå 2018, 2019, 2020 och 2021.”
Då hade Skellefteå mycket låg arbetslöshet och ett stort behov av arbetskraft. När Northvolt etablerade sig behövdes plötsligt flera tusen människor i arbetsför ålder.
De fanns inte i Skellefteå.
Så de fick hämtas någon annanstans ifrån.
Människor kom från södra Sverige, men framför allt från andra delar av världen. Under en period fanns invånare med bakgrund i omkring 50 olika länder i kommunen.
”Det var en extrem inflyttning. Vi hade en av de starkaste befolkningsökningarna i hela Sverige under några år”, säger Lundqvist.
Så stark var ökningen att Skellefteå fick ett särskilt statsbidrag för kommuner som växer kraftigt – något som historiskt snarare gått till kommuner i Stockholmsområdet.
Lundqvist tycker därför att det blir missvisande att beskriva utvecklingen som en dramatisk utflyttning. När Northvolt gick i konkurs försvann jobben. Och när jobben försvann flyttade människor vidare.
”Det är helt naturligt. De flyttar tillbaka dit de kom ifrån eller söker jobb någon annanstans.”
Enligt Lundqvist har nästan hälften av dem som flyttade till Skellefteå under den stora inflyttningen valt att stanna.
”De har fått andra jobb eller väntar på att olika saker ska komma igång. De bor kvar och jobbar på annat håll under tiden.”
För Lundqvist är berättelsen om Northvolts etablering också en framgångssaga.
”Ett företag lyckades locka hit människor från stora delar av världen till en liten plats uppe i norr på väldigt kort tid. Så ser jag det hela.”
Läs också: Lyten fortsätter shoppingrundan, nu i Norge. Realtid
”Tomma lägenheter betyder inte att ekonomin har rasat”
Den stora inflyttningen skapade förstås ett problem för kommunen: var skulle alla människor bo?
Skellefteå hade redan bostadsbrist när Northvolt etablerade sig. Kommunens bostadsbolag började bygga, medan privata aktörer var mer försiktiga.
När Northvolt gick i konkurs stoppades de projekt som fortfarande gick att stoppa.
Det är en av de bilder som fått stort utrymme i rapporteringen om Skellefteås ekonomi. Lundqvist håller med om att det finns fler bostäder än vad som behövs just nu.
Men han vänder sig mot slutsatsen att kommunens ekonomi har rasat.
”Vi kommer att ha några år med mycket vakanta bostäder. Det beror på hur snabbt det går för de etableringar som nu är på gång.”
För Lundqvist kan de lediga bostäderna och den utbyggda infrastrukturen i stället bli en tillgång längre fram.
”Vi har infrastrukturen klar inför nästa etablering.”
När Northvolt föll stoppades de projekt som fortfarande gick att stoppa. Men allt gick inte att avbryta.
Och det är Lundqvist inte särskilt bekymrad över.
”De bostäder vi byggde har vi ju kvar. Det är framtida behov.”
Detsamma gäller vägar, vatten och annan infrastruktur som byggts i industriområdet.
Kommunen har investerat omkring 150 miljoner kronor i bland annat vägar, cykelvägar samt vatten och avlopp, berättar Lundqvist.
”Det är tillgångar som finns kvar. Vi har ett industriområde där el, vatten och vägar redan är dragna. Då kan vi erbjuda det till andra.”
”Det blev ingen löneinflation”
Lundqvist reagerar också på bilden av att Northvolts etablering skulle ha drivit upp lönerna i hela Skellefteå.
”Det blev ingen bred löneinflation här. Batteriproduktion är inte en högavlönad bransch på samma sätt som till exempel gruvindustrin i Kiruna och Gällivare.”
Han pekar på kommunens skattekraft, alltså invånarnas beskattningsbara inkomster i förhållande till riksgenomsnittet. Om lönerna hade dragit iväg kraftigt skulle det ha synts tydligare i inkomstutjämningen mellan svenska kommuner. Men enligt Lundqvist förändrades kommunens skattekraft bara marginellt under perioden.
”Det var inte konkurrens om arbetskraften på det sätt som vissa nationalekonomer har beskrivit. De förstod inte att det faktiskt flyttade in människor.”
Han är kritisk till flera av de experter som uttalat sig om Skellefteås ekonomi.
”Det är otroligt bekymmersamt när seriösa människor inte kollar upp hur saker förhåller sig innan de uttalar sig.”
Läs också: Affären klar: Northvolt har ny ägare. Realtid
”Det här var en plusaffär”
En annan sak som Lundqvist tycker har försvunnit i krisbilden är vad de nyinflyttade faktiskt bidrog med. Han uppskattar att de nyinflyttade bidrog med omkring 700–800 miljoner kronor i skatteintäkter under perioden.
”De har nyttjat väldigt lite kommunal service. De har egentligen varit billiga invånare på det sättet.”
Lundqvist hade gärna sett att fler av de nya Skellefteåborna hade stannat.
Då hade kommunen dessutom fått något som är betydligt mer värdefullt än kortsiktiga skatteintäkter: familjer, barn och en större befolkning.
Särskilt i en tid när barnafödandet sjunker i hela Sverige.
”Det blir färre barn och unga i hela Sverige. Det är en jätteutmaning för Sverige att klara kompetensförsörjningen framöver.”
Samtidigt ser Lundqvist hur arbetslösheten i Skellefteå nu sjunker igen. Och han pekar på nya industriprojekt som är på väg.
För honom är Northvolts konkurs därför inte slutpunkten för berättelsen om Skellefteå.
”Det här är inte slutet för Skellefteå.”
Missa inte: Time: Skellefteå är en av världens bästa platser. Realtid
