Den hajpade batteritillverkaren Northvolts dramatiska resa beskrivs nu som den mest spektakulära kollapsen i svensk industrihistoria. Från att ha varit den utpekade frälsningen för den gröna omställningen i hela Europa, landade projektet i miljardförluster och kaos.
Den granskande journalisten och författaren Gunnar Lindstedt, som nyligen släppt en bok om händelserna, karaktäriserar händelseförloppet som ett drama präglat av naivitet och strukturella felbedömningar.
Enligt Lindstedt handlar historien om Northvolt inte om ren brottslighet, utan snarare om en häpnadsväckande inkompetens och naivitet bland aktörerna. Ledningen var skicklig på att rida på den gröna omställningsvågen och skapa en berättelse som passade medierna perfekt.
Högst delaktig i detta var vd Peter Karlsson. Lindstedt beskriver honom som en mycket karismatisk person med stor förmåga att övertala människor och måla upp positiva visioner, vilket kombinerades med finansiellt skickliga medarbetare.
Kollapsen förklaras delvis av en hård marknadssmäll. Hösten 2023 och våren 2024 vände elbilsmarknaden kraftigt nedåt, vilket förvandlade bilbolagens stora beställningar till en tung börda. Lindstedt betonar dock att produktionen av batterier visade sig vara betydligt mer komplex än vad aktörerna tycks ha förstått.
”Det verkar som om produktionen av batterier är mycket mer komplex. Åtminstone än vad det här gänget begrep.”
Felet låg i att bolaget försökte bygga upp hela produktionskedjan från grunden samtidigt som pressen från branschen var enorm. Bilindustrin väntade otåligt på batterier och investerarna krävde snabba värdeökningar. Resultatet blev att alla parter agerade för ivrigt.
Kaos på golvet och sex beslutsnivåer i Northvolt
Intervjuer med anställda vittnar om en djupt dysfunktionell företagskultur. Lindstedt beskriver en organisation präglad av managementfel, ett högt tempo i personalomsättningen och att miljöproblem ignorerades trots att verksamheten hanterade hälsofarliga kemiska processer.
Organisationen led dessutom av en extrem hierarki med omkring sex olika beslutsnivåer. Detta kan ha bidragit till att Peter Karlsson kan ha saknat insyn i hur den faktiska situationen på fabriksgolvet såg ut.
Styrelsens tystnad och personligt ansvar
När problemen hopade sig borde Northvolt ha skalat ner verksamheten och valt en mer långsam utvecklingstakt för att få igång en stabil, pengagenererande produktion. Lindstedt riktar skarp kritik mot bolagets styrelse som han menar bär det yttersta ansvaret tillsammans med vd:n.
Medan Peter Karlsson i viss mån har medgett misstag, har den övriga styrelsen helt undvikit att ge intervjuer. Riskkapitalisten Harald Mix beskrivs ha ”gått under jorden”, vilket Lindstedt inte anser vara ett smart agerande. Rättsligt väntar en process under hösten gällande misstankar om vållande till annans död kopplat till olyckor i verksamheten, medan det återstår att se om det blir någon bredare utredning kring de ekonomiska bitarna.
Konsulternas misslyckade tech-strategi
En bidragande orsak till det misslyckade strategivalet tillskrivs konsultjätten McKinsey. Istället för att bromsa och varna ledningen drev konsulterna på processen i fel riktning. McKinsey rekommenderade att Northvolt skulle styras enligt samma principer som tech- och mjukvarubolagen i Silicon Valley. Enligt Lindstedt var detta ett monumentalt misstag då industriella processer kräver helt andra kapitalmängder och tillvägagångssätt. Även McKinsey har valt att hålla sig helt tysta efteråt.
Northvolt: Från batterijätte till datacenter
Efter konkursen köptes konkursboet upp i augusti 2025 av det amerikanska bolaget Leighton. Det har dock visat sig att köparna saknade egna pengar och översålde sin förmåga. Transaktionen möjliggjordes istället genom att EQT gick in och finansierade affären.
Villkoret för finansieringen var att Northvolts elavtal säljs vidare till datahallar. Lindstedt ser kritiskt på att kommunala aktörer och politiker i jakt på en snabb lösning har släppt fram detta scenario, då det innebär att Sverige avhänder sig stora energitillgångar mitt i en annalkande energikris. Slutsumman av det som beskrivits som en grön industriell frälsning ser därmed ut att stanna vid datacenter för AI-utveckling.