Åkermark har vuxit till en tillgångsklass värd 4,3 biljoner dollar när förmögna investerare söker inflationsskydd i fysiska tillgångar. I USA varnar branschföreträdare för att jordbrukarna själva prisas ut. I Sverige bromsas samma utveckling av en lag från 1979.
Bill Gates köper upp jordbruk – därför kan det inte hända i Sverige
Amerikanska miljardärer köper jordbruksmark i en omfattning som gör dem till några av landets största markägare och nu växer oron för att de som faktiskt brukar marken inte längre kan konkurrera om den. Det rapporterar Fortune.
Missa inte: Efter 100 år: USA förlorar jordbrukstronen. Realtid
Jordbruksmark har enligt Steve Bruere, vd för fastighetsbolaget Peoples Company, vuxit till ett tillgångsslag värt 4,3 biljoner dollar.
Drivkrafterna är välbekanta från andra realtillgångar. Marken är ändlig, den samvarierar med inflationen och den fungerar som motvikt till mer volatila placeringar. Intresset tog fart redan efter finanskrisen 2008, när kapital sökte sig till alternativa tillgångar, och förstärktes av pandemin.
Gates, Bezos och Kroenke bland de största
Microsoftgrundaren Bill Gates äger 275 000 acres, motsvarande cirka 111 000 hektar, vilket gör honom till den 44:e största markägaren i USA enligt sammanställningen Land Report 100.
Amazongrundaren Jeff Bezos äger 462 000 acres, drygt 187 000 hektar. Störst av dem är Stan Kroenke, med 2,7 miljoner acres, över en miljon hektar.
Läs även: Gödslar med drönare: ”Någon måste vara först”. Dagens PS
Enligt det amerikanska jordbruksdepartementet USDA låg genomsnittsvärdet på amerikansk jordbruksmark i fjol på omkring 4 350 dollar per acre, en uppgång med 4,3 procent på ett år.
Erin Foster West vid National Young Farmers Coalition har till Fortune beskrivit hur svårt det blir för lantbrukare att konkurrera, särskilt för dem som ska köpa sin första gård eller expandera.
Nära 40 procent av den amerikanska jordbruksmarken arrenderas i dag ut, enligt USDA. Arrendena stiger långsammare än markpriserna, men en arrendator kan varken belåna marken eller använda den som pensionskapital.
Svenska priser stiger – men i en helt annan ordning
Också i Sverige stiger markvärdena. Enligt Ludvig & Co Fastighetsförmedlings prisstatistik för 2025 steg åkermarkspriserna med i genomsnitt 1 procent på riksnivå, mätt som treårsvärde.
I region 1, den bördigaste marken i Skåne och Östergötland, låg medelpriset på 394 000 kronor per hektar, medan enskilda affärer betalats över 500 000 kronor per hektar.
Missa inte: Flera kriser driver upp matpriserna – hunger riskerar att öka. Realtid
”Efterfrågan på de mest attraktiva jordbruksmarkerna överstiger tydligt utbudet”, säger Filippa Jönsson, affärschef på Ludvig & Co Fastighetsförmedling i Malmö i en kommentar.
Lagen som stänger ute kapitalet
Skillnaden mot USA är institutionell. Jordförvärvslagen kräver förvärvstillstånd när en juridisk person köper lantbruksegendom av en fysisk person, och tillstånd förutsätter normalt att bolaget avstår motsvarande kompensationsmark.
Syftet är uttryckligen att bevara balansen i markägandet mellan fysiska och juridiska personer, det vill säga att förhindra just den kapitaldrivna uppköpsvåg som nu pågår i USA.
Den ordningen ligger fast. 2023 års jordförvärvsutredning konstaterade i sitt slutbetänkande att aktiebolagens möjligheter att förvärva lantbruksegendom bör behållas enligt nuvarande regler.
Samtidigt täpper regeringen till ett kryphål när de föreslår att även förvärv genom testamente ska prövas, med ikraftträdande den 1 januari 2027.
Effekten är att svensk åkermark i praktiken prissätts av aktiva brukare i grannskapet snarare än av kapitalförvaltare.
Det håller nere prisnivåerna i mellanbygder, men gör också att svenska investerare som vill ha exponering mot tillgångsslaget i huvudsak får söka sig till skogsmark, utländska fonder eller indirekta upplägg.
