Nordkoreas Kim Yo Jong avfärdar uppgifter om att landet planerar att skicka upp till 50 000 nya soldater till Ryssland. Men Pyongyangs tidigare mönster av att först förneka och sedan bekräfta liknande truppinsatser gör att dementin knappast avslutar diskussionen om Nordkoreas roll i kriget.
Nordkorea till Ryssland: Inga nya trupper
Kim Yo Jong, syster till Nordkoreas ledare Kim Jong Un och en högt uppsatt tjänsteman i det styrande partiet, avfärdade i onsdags Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs påstående att Pyongyang planerar att skicka upp till 50 000 ytterligare soldater till Ryssland.
I ett uttalande publicerat av statliga nyhetsbyrån KCNA kallade hon Zelenskyjs bedömning ”grundlös” och ”en själviscensatt incident”, och lade ansvaret för kriget helt på USA och västvärlden.
Ryssland har fått trupper tidigare
Zelenskyj gjorde sitt påstående i ett inlägg på X tidigare i augusti och uppmanade samtidigt Sydkorea att bidra med stöd till Ukrainas luftförsvar. Enligt hans uppgifter överväger Ryssland att ta emot mellan 30 000 och 50 000 nordkoreanska soldater.
Detta alltså utöver de omkring 14 000 man Nordkorea redan skickade till den ryska Kursk-regionen 2024, i enlighet med det strategiska partnerskapsavtal Vladimir Putin och Kim Jong Un skrev under i juni samma år.
Nordkorea varierar budskapet
Kommer Nordkorea att skicka fler trupper? Historiken ger skäl till skepsis mot dementin. När de första rapporterna om nordkoreanska soldater i Ryssland kom 2024 avfärdade Pyongyang dem inledningsvis som ”fake news”, innan landet senare erkände insatsen och kallade den fullt lagenlig.
Uppgifterna om truppernas faktiska förluster går dessutom kraftigt isär: Zelenskyj har uppgett över 3 000 döda och skadade, medan Sydkoreas generalstab (JCS) angett minst 1 100 och landets underrättelsetjänst tidigare pekat på omkring 100 döda och 1 000 skadade. Siffror som Reuters inte kunnat verifiera oberoende.
Läs även: Ny mätning avslöjar viktigaste plånboksfrågan inför valet 2026 .E55
Ryssland får annan hjälp
Vad betyder det för rysk krigföring? Nordkorea har utöver trupperna levererat miljontals artilleri- och mortelgranater, ballistiska robotar och långdistansartilleri till Ryssland, enligt ukrainska och västliga bedömningar.
Det är ett stöd som varit centralt för att hålla den ryska artilleriproduktionen igång under kriget. I högre grad än de trupper som nått fram.
Hur kan Ryssland få fler soldater?
Om Nordkorea faktiskt avstår från att skicka fler soldater har Ryssland redan flera andra kanaler öppna, även om ingen av dem är friktionsfri. Den mest omfattande är utländsk kontraktsrekrytering: enligt ukrainsk militär underrättelsetjänst planerar Moskva att rekrytera minst 18 500 utländska medborgare under 2026, med särskilt fokus på Centralasien samt fattigare länder i Afrika och Asien.
Enligt en gemensam rapport från organisationerna Truth Hounds och FIDH har över 27 000 utländska medborgare från mer än 130 länder redan skrivit på kontrakt sedan invasionen inleddes, i stor utsträckning värvade genom vilseledande löften om civila jobb.
Mobilisering inte ett alternativ?
Samtidigt tyder flera oberoende källor på att just den inhemska kontraktsrekryteringen tappar fart. Enligt tidningen Verstka föll antalet nya kontraktssoldater i Moskva med en tredjedel våren 2026 jämfört med samma period 2025, och källor nära den ryska presidentadministrationen har enligt samma rapportering diskuterat en ny mobiliseringsvåg efter höstens duma-val.
Men det är ett steg Kreml hittills undvikit av rädsla för den typ av folkflykt som drabbade landet efter den partiella mobiliseringen 2022.
Sänk kraven på soldater
En tredje väg är att sänka kraven snarare än att höja lönerna: rapporter från bland andra Moscow Times och RadioFreeEurope beskriver hur rekryterare alltmer riktar in sig på äldre män, personer med kroniska sjukdomar, tidigare fångar och till och med alkoholister rekryterade direkt från behandlingshem.
Sammantaget pekar detta på att ett minskat nordkoreanskt bidrag knappast skulle stoppa den ryska krigsmaskinen, men det skulle sannolikt tvinga fram en ännu tyngre, och politiskt känsligare, balansgång mellan utländsk värvning, sjunkande kvalitet på inhemska rekryter, och det Kreml helst vill undvika: en ny, synlig mobilisering inför valet.
ANNONS
