Här är vinnarna och förlorarna när reseavdraget blir en skattereduktion 

Reseavdraget har varit omdebatterat i många år och har från en del håll kritiserats för att gynna arbetsresor med bil jämfört med kollektivtrafik framför allt inom storstadsområden. Nu gällande regler innebär att man kan få avdrag i sin inkomstdeklaration om avdraget för resor till och från arbetet överstiger 11 000 kronor. Dessutom ska avståndet mellan bostad och arbetsplats vara minst 5 kilometer och den dagliga tidsvinsten minst två timmar genom att ta bilen jämfört med de allmänna kommunikationerna. Många har ansett systemet krångligt och dåligt för miljön.

Reseavdraget är också det vanligaste skattefelet i våra inkomstdeklarationer enligt Skatteverket. 873 000 personer gjorde reseavdrag för år 2019. Många som inte uppfyller kravet på tidsvinst för arbetsresa med bil yrkar avdrag ändå och Skatteverket har inte resurser att granska alla deklarationer.

Ska bli mer jämlikt

Att det nu blir en skattereduktion i stället för ett avdrag innebär att det blir samma reduktion av skatt att betala oavsett om vi pratar om en låg-, medel- eller höginkomsttagare. Med dagens system får avdraget en större skatteeffekt för en person som ligger över brytpunkten än för den som ligger under.
Förslaget bygger på en regionalt differentierad skattereduktion som är avståndsbaserad och neutral utifrån vilket färdmedel man väljer för sina arbetsresor. Skattereduktion kommer att kunna sökas för resor med bil, förmånsbil, samåkning, kollektivtrafik och cykel.

För att kunna få skattereduktion för arbetsresor måste man ha ett minsta avstånd om 1,5 mil mellan bostad och arbetsplats. Om du bor i en av storstadskommunerna gäller 3 mil som kortaste avstånd. Den del av resan som överstiger 15/30 km enkel väg kan ge skattereduktion. Den övre gränsen för rätt till skattereduktion föreslås bli 80 km. Skattereduktion ska ges med 5 kr per mil.

Fuskarna förlorare i nya systemet

De som kan räknas till gruppen vinnare med förslaget är de som använder billiga färdmedel i form av kollektivtrafik, cykel och samåkning. Utöver att förslaget ska uppmuntra till ett mer miljömässigt hållbart resande så är syftet också att minska felmarginalen i deklarationerna och därmed belastningen hos Skatteverket.

Till gruppen förlorare kan man räkna de som reser med egen bil och inte bor tillräckligt långt från sin arbetsplats. De har en kostnad men kommer inte att kunna få någon skattereduktion. En inte alltför vild gissning är att det bland förlorarna också finns ett stort antal personer som yrkat och sannolikt fått reseavdrag för sina bilresor i många år fast man inte har haft rätt till avdraget då tidsvinstkravet inte varit uppfyllt.

Det kommer att krävas minst 30 resdagar för att kunna få skattereduktion och som ett tak gäller 210 dagar. Det innebär att man inte får någon skattereduktion för färre resdagar än 30 och inte heller för fler resdagar än 210. Om kraven för att kunna få skattereduktion är uppfyllda ska även utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter som betalats i samband med arbetsresorna ingå i underlaget. Det gäller om det sammanlagda underlaget överstiger 8 000 kr. På avgifter som ligger över 8 000 kr ska skattereduktion utgå med 30 procent. Däremot slopas avdraget för trängselskatt.

Uppgifter i deklarationer
Tanken är att man i sin inkomstdeklaration lämnar de uppgifter som krävs för att kunna få ta del av skattereduktionen kopplat till arbetsresorna. Dessutom ska det av individuppgiften i arbetsgivardeklarationen framgå arbetsplatsens adress. Uppfyller man villkoren för att få denna skattereduktion kommer avräkning att göras mot betald kommunal inkomstskatt. De nya reglerna ska börja tillämpas för arbetsresor från och med den 1 januari 2023.

Jan-Erik Persson
Skattejurist, Wolters Kluwer