De svenska hushållen träffas på tre fronter samtidigt – lägre realinkomster, högre räntor och energiprischock. Det skriver Danske Bank i en makrouppdatering av de nordiska länderna. Den danska banken sänker nu också sina prognoser och räknar med en nedgång i BNP nästa år.
Danske Bank: Då vänder inflationen ned

Danske Bank spår inte heller någon snabb vändning. Ekonomin väntas nu växa med 2,4 procent i år och krympa med 1,2 procent nästa år. Tidigare prognos var 1,1 respektive 1,6 procent. Inflationen väntas bli 8 respektive 6,1 procent.
Arbetslöshetsprognosen för nästa år har höjts med 1 procentenhet. Årets arbetslöshet ligger fast. Även exporten och importen samt den svenska konsumtionen väntas bromsa in.
Danske Bank bedömer att det råder en stor osäkerhet kring inflationen, men det finns flera faktorer som gör att den kan vända nedåt nästa år.
–Inflationen kommer bli fortsatt hög i närtid, kring 10 procent, men mot bakgrund av fallande priser på rå- och insatsvaror samt fraktkostnader bedömer vi att inflationen vänder ner under 2023, säger Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, till Nyhetsbyrån Direkt.
Kommande avtalsrörelse i början av 2023 skulle kunna bli en inflationsdrivare, med tanke på de urholkade reallönerna och höga vinster i näringslivet.
–Med en svagare ekonomi och arbetsmarknad tror vi dock att arbetsgivare och fackföreningar kommer att enas om att det är viktigare att behålla jobben än att kräva hög kompensation för den höga inflationen. Även många företag drabbas ju av höga räntor och elpriser som driver upp kostnaderna, skriver Danske Bank.
Storbanken tror inte på någon svensk bostadskrasch. Banken räknar med att det blir en nedgång om ytterligare 10 procent, men betonar samtidigt att det innebär att priserna är tillbaka på nivåerna från sommaren 2020. Tillfälliga förändringar i amorteringskrav kan dämpa fallet.







