Det började med goda ambitioner. Klimatmål. Föregångarroll. Ansvar. Sedan blev flygskam tyvärr officiell policy på många ställen utan en tanke på konsekvenserna, skriver Realtids Viggo Cavling i en analys.
Flygskam som policy – när symbolpolitik blir dyr affär


Mest läst i kategorin
Det här är en personlig analys och åsikterna som framkommer är skribentens och återspeglar inte nödvändigt redaktionens uppfattning.
I dag har runt 78 procent av kommuner och regioner resepolicyer som på olika sätt begränsar flygresor i tjänsten vilket framgår i en ny rapport från Stockholm Handelskammare. Flyg ska vara sista alternativet. Kräva särskilt godkännande. I vissa fall inte användas alls.
På pappret ser det ut som klimatansvar. I praktiken är det något annat. En politik som långsamt men effektivt försämrar svensk tillgänglighet och bromsar tillväxten i ett land som bokstavligen är långt, glest och beroende av fungerande transporter.
Statliga bolagets glädjesiffror döljer ett haveri för svenskt flyg
Statliga flygplatsbolaget Swedavia vill att vi ska bli på gott humör. Pressmeddelandet om flygåret 2025 är formulerat som ett bokslut från ett bolag som just knäckt koden: fler linjer, fler bolag, mer frakt. Framför allt ska vi förstå att Arlanda mår bra. Väldigt bra. Problemet är bara att siffrorna är selektivt utvalda. Det är inte
Klimatambition som styrmedel i vardagen
De flesta resepolicyer är enligt en rapport av Stockholm Handelskammare skrivna med samma mall. Tåg först. Flyg sist. Oavsett tidsåtgång, verksamhetsnytta eller kostnad. Det låter rationellt tills man räknar. En tjänsteresa som tidigare tog en arbetsdag blir två. Fler hotellnätter. Mer restid. Mindre effektivitet. Sämre arbetsmiljö.
Den här kostnaden syns sällan i klimatboksluten. Men den betalas – i form av uteblivna möten, långsammare beslutsprocesser och minskad närvaro mellan regioner.
Senaste nytt
När offentlig sektor lämnar marknaden
Offentlig sektor är en tung kund i inrikesflyget. När kommuner och myndigheter flyger 30–40 procent mindre än före pandemin händer något med marknaden. Efterfrågan försvinner. Avgångar glesas ut. Linjer läggs ner.
Det drabbar inte bara tjänstemän. Det drabbar företag, sjukvård, universitet och regioner som är beroende av snabba förbindelser. Sverige har haft den svagaste utvecklingen av flygtillgänglighet i EU sedan 2019. Det är ingen slump. Det är ett resultat av medvetna styrsignaler.
Läs även: Monopol och flygskam – därför rasar svenskt flyg

Den gröna lösningen som ignoreras
Det mest paradoxala är att hållbart flygbränsle knappt nämns i resepolicyerna. I stället för att styra efterfrågan mot grönare flyg väljer man att minska flygandet som sådant. Förbud är enklare än marknadsbyggande. Mindre administration. Mindre ansvar för konsekvenserna.
Läs även: Charterjätten återvänder till flygplatsen som Gud glömde
Tillväxt som inte är tillväxt
På slutet måste vi reda ut ännu en siffra som ofta används för att lugna debatten. Swedavia lyfter gärna fram att inrikestrafiken på Arlanda ökar. Det låter som tillväxt. Det är det inte.
Ökningen beror till stor del på utlokaliseringen från Bromma. Bromma hade runt en miljon passagerare 2024. År 2019 var siffran 2,4 miljoner. Trafiken har inte vuxit. Den har flyttats.
När Elizabeth Axtelius, Director Aviation Business på Swedavia, redovisar utvecklingen blir bilden tydlig. År 2019 fanns 57 unika reguljära inrikeslinjer. År 2025 är de 36. En förlust på 21 linjer, varav 14 från Stockholm. Tvärlinjerna har minskat kraftigt. Nätet har krympt.
Läs även: SAS fuskar med utsläppen – hemliga brevet får piloterna att rasa

Ett avlångt land kräver rörlighet
Min vinkel är enkel. Flygskam som policy är dålig politik för ett avlångt land. Sverige kan inte samtidigt tala om tillväxt, regional utveckling och nationell sammanhållning – och aktivt försvaga den infrastruktur som binder landet samman.
Det som presenteras som klimatansvar är ofta symbolpolitik. Den ger snygga staplar i hållbarhetsrapporter men skickar notan vidare till näringslivet, regionerna och tillgängligheten. Vill vi att hela Sverige ska leva krävs något annat än skam. Det krävs fungerande transporter, teknisk omställning och politik som klarar mer än att se bra ut i ett styrdokument.
Läs även: Elon Musk vill köpa Ryanair – kallar vd:n ”idiot”, Dagens PS

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Sverige är ett kombiland, vi ser till att det förblir så. Vinterfolk kör Volkswagen ID.7 Tourer, elkombin för Sverige – med fyrhjulsdrift.Se erbjudandet här!












