21 jan. 2026

Realtid

Flygskam som policy – när symbolpolitik blir dyr affär

Minskade tjänsteresor i offentlig sektor sammanfaller med kraftigt reducerat inrikes linjenät i Sverige.
Viggo Cavling
Viggo Cavling
Uppdaterad: 21 jan. 2026Publicerad: 21 jan. 2026

Det började med goda ambitioner. Klimatmål. Föregångarroll. Ansvar. Sedan blev flygskam tyvärr officiell policy på många ställen utan en tanke på konsekvenserna, skriver Realtids Viggo Cavling i en analys.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Det här är en personlig analys och åsikterna som framkommer är skribentens och återspeglar inte nödvändigt redaktionens uppfattning.

I dag har runt 78 procent av kommuner och regioner resepolicyer som på olika sätt begränsar flygresor i tjänsten vilket framgår i en ny rapport från Stockholm Handelskammare. Flyg ska vara sista alternativet. Kräva särskilt godkännande. I vissa fall inte användas alls.

På pappret ser det ut som klimatansvar. I praktiken är det något annat. En politik som långsamt men effektivt försämrar svensk tillgänglighet och bromsar tillväxten i ett land som bokstavligen är långt, glest och beroende av fungerande transporter.

Statliga bolagets glädjesiffror döljer ett haveri för svenskt flyg

Statliga flygplatsbolaget Swedavia vill att vi ska bli på gott humör. Pressmeddelandet om flygåret 2025 är formulerat som ett bokslut från ett bolag som just knäckt koden: fler linjer, fler bolag, mer frakt. Framför allt ska vi förstå att Arlanda mår bra. Väldigt bra. Problemet är bara att siffrorna är selektivt utvalda. Det är inte

Klimatambition som styrmedel i vardagen

De flesta resepolicyer är enligt en rapport av Stockholm Handelskammare skrivna med samma mall. Tåg först. Flyg sist. Oavsett tidsåtgång, verksamhetsnytta eller kostnad. Det låter rationellt tills man räknar. En tjänsteresa som tidigare tog en arbetsdag blir två. Fler hotellnätter. Mer restid. Mindre effektivitet. Sämre arbetsmiljö.

Den här kostnaden syns sällan i klimatboksluten. Men den betalas – i form av uteblivna möten, långsammare beslutsprocesser och minskad närvaro mellan regioner.

ANNONS

När offentlig sektor lämnar marknaden

ANNONS

Offentlig sektor är en tung kund i inrikesflyget. När kommuner och myndigheter flyger 30–40 procent mindre än före pandemin händer något med marknaden. Efterfrågan försvinner. Avgångar glesas ut. Linjer läggs ner.

Det drabbar inte bara tjänstemän. Det drabbar företag, sjukvård, universitet och regioner som är beroende av snabba förbindelser. Sverige har haft den svagaste utvecklingen av flygtillgänglighet i EU sedan 2019. Det är ingen slump. Det är ett resultat av medvetna styrsignaler.

Läs även: Monopol och flygskam – därför rasar svenskt flyg

Offentlig sektor genomförde över 600 000 tjänsteresor med flyg år 2019, cirka 400 000 år 2024. Foto: Swedavia

Den gröna lösningen som ignoreras

Det mest paradoxala är att hållbart flygbränsle knappt nämns i resepolicyerna. I stället för att styra efterfrågan mot grönare flyg väljer man att minska flygandet som sådant. Förbud är enklare än marknadsbyggande. Mindre administration. Mindre ansvar för konsekvenserna.

Läs även: Charterjätten återvänder till flygplatsen som Gud glömde

Tillväxt som inte är tillväxt

ANNONS

På slutet måste vi reda ut ännu en siffra som ofta används för att lugna debatten. Swedavia lyfter gärna fram att inrikestrafiken på Arlanda ökar. Det låter som tillväxt. Det är det inte.

Ökningen beror till stor del på utlokaliseringen från Bromma. Bromma hade runt en miljon passagerare 2024. År 2019 var siffran 2,4 miljoner. Trafiken har inte vuxit. Den har flyttats.

När Elizabeth Axtelius, Director Aviation Business på Swedavia, redovisar utvecklingen blir bilden tydlig. År 2019 fanns 57 unika reguljära inrikeslinjer. År 2025 är de 36. En förlust på 21 linjer, varav 14 från Stockholm. Tvärlinjerna har minskat kraftigt. Nätet har krympt.

Läs även: SAS fuskar med utsläppen – hemliga brevet får piloterna att rasa

Endast ett fåtal resepolicyer uppmuntrar användning av hållbart flygbränsle eller biobränsle. (Foto: Canva)

Ett avlångt land kräver rörlighet

Min vinkel är enkel. Flygskam som policy är dålig politik för ett avlångt land. Sverige kan inte samtidigt tala om tillväxt, regional utveckling och nationell sammanhållning – och aktivt försvaga den infrastruktur som binder landet samman.

Det som presenteras som klimatansvar är ofta symbolpolitik. Den ger snygga staplar i hållbarhetsrapporter men skickar notan vidare till näringslivet, regionerna och tillgängligheten. Vill vi att hela Sverige ska leva krävs något annat än skam. Det krävs fungerande transporter, teknisk omställning och politik som klarar mer än att se bra ut i ett styrdokument.

ANNONS

Läs även: Elon Musk vill köpa Ryanair – kallar vd:n ”idiot”, Dagens PS

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Viggo Cavling
Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling
Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

ANNONS
Se aktuella erbjudanden på elkombin ID.7 Tourer här!

Sverige är ett kombiland, vi ser till att det förblir så. Vinterfolk kör Volkswagen ID.7 Tourer, elkombin för Sverige – med fyrhjulsdrift.Se erbjudandet här!

Se erbjudandet här!

Senaste lediga jobben

ANNONS
ANNONS