Sverige halkar efter i AI. Inte för att vi saknar teknik – utan för att vi tvekar. EY:s Charlotta Kvarnström pekar ut tre konkreta åtgärder som avgör om vi tar oss in i toppskiktet eller fortsätter stå vid sidan av.
AI-expert: Detta måste Sverige göra för att inte bli en looser i det globala racet
Sverige är ett land som gärna ser sig som digitalt moget. Vi betalar med mobilen, deklarerar på nätet och tycker att vi ligger långt framme. Problemet är att AI inte bryr sig om självbilden.
I EY:s senaste globala studie placeras Sverige i gruppen eftersläntrare. Förklaringen är inte särskilt smickrande.
“Vi använder AI mindre och vi har en mer skeptisk syn.”
Det är summan av det hela. Mindre användning och mer tvekan. Ingen bra kombination i ett teknikskifte som rör sig i exponentiell takt.
Försiktighet som strategi – eller ursäkt.
Svenskar testar AI. Vi är inte bakåtsträvare. Men vi går inte hela vägen.
“Vi är försiktiga i början. Den svenska kulturen är kanske lite försiktiga i början och sen blir det lite av en ketchupeffekt.”
Det låter hoppfullt. Men det finns inget som säger att ketchupen faktiskt kommer.
Problemet är att andra länder redan är inne i nästa fas. Där AI inte bara används för att skriva mejl eller planera resor, utan för att fatta beslut.
Sverige står kvar och provar.
Ett land som tvekar
Det som sticker ut i studien är inte att svenskar saknar kompetens. Tvärtom.
Problemet är inställningen.
“37 procent bara av svenskarna känner sig bekväma. Vi är mer oroliga för missinformation. Vi är mer skeptiska till fördelarna.”
Oro för persondata, rädsla för fel och en allmän känsla av att tekniken är lite farlig.
Det här spiller över från företagen.
“Om företagen är tveksamma och oroliga på grund av till exempel regleringar runt personuppgifter då följer de inställningarna med till privatpersoner.”
Det är ett kretslopp. Företag tvekar. Medarbetare tvekar. Konsumenter tvekar.
Och plötsligt står ett helt land och väntar.
Regleringens baksida
Sverige är en del av EU. Det innebär höga krav på integritet och dataskydd. Det är i grunden bra.
Men det finns en baksida.
“Vi har blivit färgade av hela GDPR-tankesättet och därför är vi också oroliga för hur data ska användas.”
Det skapar ett klimat där det är lättare att säga nej än att testa.
Och det påverkar även skolan.
“Vi ligger långt efter när det gäller att få med oss AI i skolan. De är rädda att göra fel och då gör man ingenting istället.”
Det är kanske den mest svenska formuleringen i hela intervjun.
Rädd att göra fel. Så man gör inget.
Kunskapsluckan
Ett annat problem är att vi helt enkelt inte riktigt förstår vad som händer.
“Det händer enormt mycket i exempelvis Asien och Silicon Valley och det skrivs inte så jättemycket om de här stora framstegen.”
Resultatet blir en bubbla.
“Då tror man att min granne använder inte heller AI agenter så då är det väl som det ska.”
Det är ett lågintensivt grupptänkande. Alla tittar på varandra och ingen springer först.
OpenAI lägger ner videosatsning – miljarddeal med Disney skrotas
OpenAI lägger ner AI-videotjänsten Sora och skrotar miljarddeal med Disney. Fokus skiftar till robotik och agentbaserad AI.
Sverige har alla förutsättningar
Det ironiska är att Sverige egentligen har ett guldläge.
“Vi har hög digital kompetens. Vi har många förutsättningar på plats.”
Dessutom händer det saker.
Gigainvesteringar i datacenter, AI-infrastruktur och nya samarbeten börjar ta form. Kapital finns. Kompetens finns. Grön Energi finns.
Det som saknas är tempo.
Läs även: Goldman Sachs varnar: Falsk koppling mellan AI och tillväxt
Tre saker som måste hända
När Kvarnström blir konkret landar hon i tre tydliga punkter.
För det första: pengar.
“Vi måste lägga investeringar bakom vår AI-strategi. Utan pengar så blir ju en strategi bara papper.”
Det räcker inte med ambitioner. Det krävs kapital. Både offentligt och privat.
För det andra: företagen.
“Företagen måste steppa upp och stänga adoption gapet i Sverige.”
Här är siffrorna tydliga. Få använder AI dagligen. Ännu färre använder avancerad AI.
Det är där produktiviteten finns. Och det är där Sverige halkar efter.
För det tredje: reglering som konkurrensfördel.
“Vi måste hitta ett sätt att balansera regleringarna och samtidigt använda det som en konkurrensfördel.”
Här finns faktiskt en möjlighet
“Man börjar prata om Sverige som en Green safe haven.”
Säker, transparent och hållbar AI kan bli ett svenskt signum.
Men bara om vi också använder tekniken.
Vad individen måste göra
Det är lätt att peka på staten och företagen. Men Kvarnström skickar också hem bollen till individen.
“Omfamna lite den här tekniken. Den är här för att stanna.”
Och ännu tydligare.
“En stor majoritet av företag kommer inte att anställa folk som inte också kan AI i framtiden.”
Det här är inte en trend. Det är en hygienfaktor.
Den som inte hänger med riskerar att bli irrelevant.
Läs även: Nya AI-vapnet: kackerlackor och duvor i militär tjänst
Slutsats: valet är vårt
Sverige är inte dömt att hamna efter. Vi har resurserna. Vi har kompetensen. Vi har till och med en strategi.
Men vi har också en kultur av försiktighet.
Och i AI-racet är försiktighet sällan en vinnande strategi.
“Var lite nyfiken. Vad är det värsta som kan hända.”
Det är kanske den enklaste och mest obekväma frågan i hela diskussionen.
För svaret är att det värsta som kan hända inte är att vi testar AI.
Det värsta som kan hända är att vi låter bli.
Perfect Weekend Guide: Fakta om undersökningen
EY:s AI Sentiment Study 2026 bygger på en global undersökning med över 18 000 respondenter i 23 länder, varav 500 i Sverige. Studien mäter både användning av AI och attityder till tekniken, och delar in länder i tre kategorier: ledande, mellanläge och eftersläntrare.
Sverige hamnar i den sistnämnda gruppen. Förklaringen är tydlig. Svenskar använder AI mindre än i många andra länder och är samtidigt mer skeptiska. Endast en mindre andel känner sig bekväma med tekniken och oron är hög kring dataskydd, ansvar och desinformation. Samtidigt vill en stor majoritet se tydligare reglering och transparens kring AI-användning.
Det finns dock en paradox. Många svenskar använder AI i vardagen, särskilt i enkla och låg risk-situationer, som planering, kundservice och informationssökning. Däremot är steget till att låta AI fatta beslut fortfarande långt. Endast en mindre grupp använder så kallad autonom AI.
Globalt leds utvecklingen av länder i Asien, Mellanöstern och delar av Latinamerika, där både användning och tillit är högre. Där kombineras utbildning, investeringar och praktisk tillämpning i större utsträckning.
Slutsatsen i rapporten är att framtidens AI-ledare inte bara utvecklar teknik, utan bygger förtroende och skapar konkreta användningsområden. Sverige har goda förutsättningar, men riskerar att halka efter om inte användning, investeringar och kompetens ökar snabbt.
