Allt fler anställda jobbar snabbare med hjälp av AI. Ändå syns produktivitetslyftets genomslag knappt i ekonomin som helhet. Och på längre sikt kan automatiseringen av juniora tjänster skada företagens egna kompetenskedjor.
AI ökar tempot – men ekonomin blir inte effektivare
Enligt en ny analys från Federal Reserve Bank of San Francisco speglar dagens situation påfallande mycket den tidiga internetboomen på 1990-talet.
Missa inte: AI gillar AI: Så använder du det när du söker jobb. Realtid
Då uppstod ett så kallat produktivitetsparadox: företagen investerade massivt i ny teknik, men effektivitetsvinsterna lät vänta på sig, skriver Fortune.
Nobelpristagaren Robert Solow sammanfattade fenomenet träffande redan 1987: ”Man ser datoråldern överallt utom i produktivitetsstatistiken.”
Fed-forskarna ser en liknande dynamik i dag, anställda jobbar snabbare individuellt, men ekonomin som helhet har ännu inte blivit effektivare.
Ojämnt fördelad teknik
Delvis handlar det om att AI-användningen är ojämnt fördelad. Enligt uppskattningar från Federal Reserve Bank of St. Louis använde 41 procent av amerikanska arbetstagare generativ AI i jobbet i november 2025, upp från 31 procent året innan.
Läs även: AI och karriären: Så undviker du paniken och hittar din plats i det nya arbetslivet. Dagens PS
Men andelen arbetstimmar där AI faktiskt används är fortfarande låg, knappt sex procent.
Sammantaget uppskattas AI:s bidrag till den totala produktivitetstillväxten hittills till omkring 0,25–0,5 procentenheter, ett blygsamt tillskott.
Inte bara verktyg som behövs
En del av förklaringen är att produktivitetsvinster kräver mer än nya verktyg.
Historiska erfarenheter tyder på att det krävs genomgripande omorganisering av verksamheter, och i dag finns få tecken på en sådan omställning.
Missa inte: Åldersdiskriminering: Du är illa ute redan vid 40. Realtid
En annan rapport, från Federal Reserve Bank of Atlanta, lyfter fram en annan och mer långsiktig risk.
Företag som automatiserar bort juniora tjänster kan på sikt skada sin egen kompetensförsörjning. Rapporten tar sin utgångspunkt i nobelpristagaren Kenneth Arrows teori om ”learning by doing” från 1962, idén att arbetstagare lär sig sitt yrke genom att faktiskt utföra det. Nybörjarrollerna fungerar som en intern yrkeskola.
”De uppgifter som fyller nybörjartjänster är inte bara lågvärdigt arbete, de är läroplanen genom vilken anställda bygger upp det humankapital som gör dem produktiva senare i karriären”, skriver forskarna.
Trenden syns redan i sysselsättningsdata. Sedan ChatGPT lanserades 2022 har jobbannonser i USA minskat med nästan 32 procent, och arbetslösheten bland unga akademiker är konsekvent högre än det generella snittet.
I Sverige har andelen nyexaminerade programmerare från yrkeshögskolan som får jobb rasat från 90 till 69 procent på tre år, enligt SCB-statistik.
Kan bli vinster på sikt
Fed-forskarna varnar för att en hel generation sämre rustade chefer på sikt kan dämpa innovationskraften, och att kostnaderna i första hand drabbar unga arbetstagare.
Läs även: AI:s egen ö – framtidens demokrati eller världens dyraste grupparbete? Dagens PS
Som motåtgärd föreslår de skatt på automationsvinster och subventioner till företag som behåller och utvidgar juniora roller.
Om historien upprepar sig kan en produktivitetsboom ändå stå för dörren.
”Om i dag speglar vad vi upplevde i mitten av 1990-talet, befinner vi oss kanske i de tidiga stadierna av en AI-driven produktivitetsboom som bara kommer att bli tydlig i efterhand”, skriver Fed-forskarna i San Francisco.
