Sverige höjer pensionsåldern och förväntar sig att medborgarna arbetar allt längre. Men en ny rapport från Saco visar att arbetsmarknaden sorterar bort människor redan i 40-årsåldern.
Åldersdiskriminering: Du är illa ute redan vid 40
Politikerna har länge hävdat att ett längre arbetsliv är nödvändigt. Livslängden ökar, vi är friskare och riktåldern för pension höjs successivt, för personer födda 1960–1964 gäller nu 67 år från och med 2026.
Missa inte: Bara 40 år och passé på jobbmarknaden: ”Orimligt slöseri”. Dagens PS
Men rapporten ”Ett längre arbetsliv – möjligheter, hinder och incitament att arbeta längre i ett åldrande samhälle”, framtagen av nationalekonomen Thomas Andrén på uppdrag av Saco, målar upp en dyster verklighet.
Arbetslösheten stiger med åldern
Risken för arbetslöshet stiger kraftigt med åldern. För en 64-årig ingenjör är den nästan fyra gånger högre än för en 44-åring. Och diskrimineringen börjar långt innan dess, forskning från IFAU visar att chansen att bli kallad till anställningsintervju redan börjar minska i 40-årsåldern.
Läs även: AI gillar AI: Så använder du det när du söker jobb. Realtid
”Vi har byggt ett samhälle där människor förväntas arbeta längre, samtidigt som arbetsmarknaden sorterar bort människor allt tidigare”, skriver Sacos ordförande Sofia Rydgren Stale i en debattartikel i Expressen.
”Det är ett orimligt slöseri, både med människors erfarenhet och med samhällets resurser”, skriver hon.
Sverige – ett av världens mest ålderistiska länder
Rapporten konstaterar att ålderism och negativa arbetsgivarattityder utgör de mest påtagliga hindren för ett längre arbetsliv.
Sverige beskrivs i vissa undersökningar som ett av världens mest ålderistiska länder, och delegationen för senior arbetskraft slog i sin slutrapport 2020 fast att det krävs djupgående förändringar av samhälleliga attityder för att komma till rätta med problemet.
Läs även: Befolkningen åldras men arbetsmarknaden hänger inte med. E55
Att diskrimineras vid rekrytering är vanligare än man kanske tror. Var sjätte anställd uppger att de blivit diskriminerade på grund av ålder i arbetslivet, och var tredje bedömer att åldern är det största hindret för att få ett nytt jobb.
För äldre som väl blir av med jobbet är situationen ännu svårare.
Arbetsförmedlingen kategoriserar personer över 55 år som en grupp med svag konkurrensförmåga, i samma kategori som de utan gymnasieutbildning. Bland högutbildade arbetslösa i åldern 60–64 år har nära 34 procent varit utan arbete i mer än två år, att jämföra med 16 procent för gruppen 30–49 år.
Systemet är redo – attityderna är det inte
Rapporten understryker att regelverket i stor utsträckning redan har anpassats för ett längre arbetsliv. LAS-åldern kopplas till riktåldern, trygghetssystemen har justerats och skattesystemet innehåller tydliga incitament för den som väljer att arbeta efter uppnådd riktålder. Men reformer på pappret räcker inte.
”Det krävs också att arbetsgivare släpper förlegade föreställningar om ålder. Erfarenhet är inte ett problem. Erfarenhet är en tillgång”, skriver Rydgren Stale.
Missa inte: Det här skiljer framgångsrika från resten – enligt experten. Realtid
Saco efterlyser nu konkreta åtgärder: skärpt tillsyn mot åldersdiskriminering, bättre arbetsmiljö – inte minst i kvinnodominerade sektorer med känd hög belastning – och fler möjligheter till kompetensutveckling senare i karriären. Diskrimineringslagen bedöms inte räcka till; det krävs bredare samhälleliga insatser.
