Sambandet mellan skolresultat och förmåga att läsa och räkna som vuxen är starkare än väntat, och det håller i sig även när hänsyn tas till utbildning och bakgrund.
Betyg i grundskolan avgör långt upp i vuxenlivet
Det finns ett starkt samband mellan de betyg en person får i grundskolans årskurs 9 och de färdigheter inom läsning och räkning som personen uppvisar senare i livet.
Det visar ny statistik från SCB, baserad på PIAAC-undersökningen från 2023.
Missa inte: Diskriminering mot äldre kostar 70 miljarder om året. Realtid
Resultaten håller i sig
Sambandet gäller både för personer i åldern 16–24 år och för dem som är 25–34 år vid mätningen,och det håller i sig även när hänsyn tas till utbildningsnivå och socioekonomisk bakgrund.
”Personer i åldern 25–34 år har hunnit utveckla sina färdigheter genom både vidare utbildning och arbete. Trots detta är sambandet mellan kunskaper i 15-årsåldern och personens färdigheter senare i livet tydligt”, säger Lotta Larsson, utredare på SCB i en kommentar.
Läs även: Så drabbas flickor av tidiga betyg. Dagens PS
Den genomsnittliga poängen i räkning skiljde sig med ungefär 70 poäng mellan dem med högst respektive lägst genomsnittliga betyg från grundskolan, en skillnad som är densamma oavsett om personerna var 16–24 eller 25–34 år gamla när färdigheterna mättes.
Män når högre nivåer i räkning
Rapporten lyfter också fram könsskillnader i räknefärdigheter. Den genomsnittliga poängen i räkning var 290 för männen och 277 för kvinnorna i åldersgruppen 16–34 år.
Skillnaderna syns också i fördelningen över kunskapsnivåer: en större andel män än kvinnor når de högsta nivåerna.
”Det är en signifikant större andel av männen än av kvinnorna som uppnår de högsta kunskapsnivåerna i räkning. Det här gäller inom samtliga fyra betygsgrupper från grundskolan”, säger Annica Wallerå, utredare på SCB.
Missa inte: Företag som förlitar sig på AI skjuter sig själva i foten. Realtid
Könsskillnaderna i räkning kvarstår alltså oavsett hur väl personerna presterade i grundskolan, också bland dem med de allra högsta grundskolbetygen är männen överrepresenterade på de högsta kunskapsnivåerna.
Betygen jämnar ut skillnader mellan svensk och utländsk bakgrund
En tredjedel av unga vuxna i Sverige har utländsk bakgrund. I genomsnitt uppvisar denna grupp lägre poäng i både läsning och räkning jämfört med dem med svensk bakgrund.
Men bilden är mer nyanserad när man delar upp gruppen efter grundskolebetyg. Ju högre betyg personerna hade från grundskolan, desto mindre var skillnaderna i färdigheter mellan dem med svensk respektive utländsk bakgrund. Bland dem med de högsta betygen syns inga tydliga skillnader alls.
Det antyder att goda grundskoleresultat i stor utsträckning kan utjämna de skillnader i färdigheter som annars finns mellan grupper med olika bakgrund.
