Franska åklagare har inlett en brottsutredning om sexuella trakasserier med smarta glasögon. Samtidigt får dataskyddsmyndigheten CNIL in klagomål från företag som vill veta om de får förbjuda glasögonen på jobbet.
Åklagare utreder AI-glasögon – kvinnor filmas i smyg
Åklagarmyndigheten i Paris bekräftar för Reuters att man nyligen öppnat minst en brottsutredning efter anmälningar om sexuella trakasserier. Anmälningarna är kopplade till en trend i sociala medier där personer filmar kvinnor på gatan utan deras samtycke och publicerar klippen på nätet.
Missa inte: ”Pervoglasögon” utan kamera kan bli svar på kritiken. Realtid
Åklagarna uppger inte vilket fabrikat som använts och vill inte lämna fler detaljer. Men myndighetens cyberbrottsenhet testade själv glasögonen för två veckor sedan, för att bättre förstå vilka brott tekniken kan användas till.
Företag vill kunna säga nej
CNIL har tagit emot färre än tio klagomål som rör smarta glasögon på arbetsplatser. Myndigheten uppger samtidigt att den i allt högre grad kontaktas av företag som vill veta om de har rätt att förbjuda glasögonen på jobbet.
Läs även: Användare rasar mot Kylie Jenners smarta glasögon. Dagens PS
Tekniken innebär ”verkliga utmaningar” när det gäller att informera personer om att de filmas och att hämta in samtycke där det krävs, säger Nacera Bekhat, chef för ekonomiska frågor på CNIL.
Frågan drivs parallellt i flera länder. Australien meddelade i torsdags att man överväger att förbjuda kamerautrustade glasögon på statliga arbetsplatser – enligt regeringen möjligen det första förbudet i sitt slag. Brittiska biografer har infört egna förbud, och i Tyskland har en konsumentorganisation polisanmält Meta och flera återförsäljare med hänvisning till integritetslagstiftningen.
Lampan räcker inte
AI-utrustade bärbara enheter omfattas inom EU av AI-förordningen och GDPR. Fransk lag ger dessutom skydd mot att någon spelas in på en privat plats utan samtycke, med upp till ett års fängelse eller böter på 45 000 euro.
Men tillämpningen är svår, inte minst när materialet snabbt sprids vidare på nätet, enligt CNIL och juridiska källor som Reuters talat med. Även svenska regler har aktualiserats av samma teknik.
Missa inte: Miljardären utmanar Kinas mineralmakt. Realtid
En liten lampa i bågen ska visa att inspelning pågår. Rättighetsorganisationer menar att den lösningen flyttar ansvaret till den som filmas.
”Att se en lampa tändas betyder inte att du samtycker till att filmas, och inte heller till att bilden sprids till tusentals personer efteråt”, säger Ines Legendre, jurist vid nätsäkerhetsorganisationen e-Enfance till Reuters.
Kvinnor är den primära måltavlan för övergrepp med glasögonen, enligt rättighetsorganisationerna. Ines Girard, som driver projekt om teknikrelaterat könsbaserat våld vid feministiska organisationen Hubertine Auclert, anser att branschen måste göra mer.
”Vi kan inte bemöta en övervakningsteknik genom att säga till dem som övervakas att de ska vara mer vaksamma”, säger hon.
Tre av fyra par är Metas
Marknaden domineras av Metas glasögon, utvecklade tillsammans med franska EssilorLuxottica, med en global andel på omkring 76 procent. Sju miljoner par såldes förra året och Essilors senaste siffror pekar mot ”exponentiell tillväxt” under 2026, en försäljning som växt snabbare än regelverken hunnit med.
En talesperson för Meta säger att bolaget byggt in integritetsskydd ”från grunden” i AI-glasögonen och att skyddet stärks i takt med att produkterna blir mer avancerade. EssilorLuxottica avstår från att kommentera.
