Regeringen lät deadline för EU:s lönetransparensdirektiv passera och hoppas fortfarande på en omförhandling. Nu utvärderar EU-kommissionen läget, och ett överträdelseärende mot Sverige kan bli nästa steg.
Sverige sköt på EU:s löneregler – nu kan Bryssel agera
Den 7 juni skulle EU:s lönetransparensdirektiv ha varit infört i svensk lag. Så blev det inte. Nu uppger EU-kommissionen att den utvärderar situationen, rapporterar Arbetsvärlden.
”Om en medlemsstat inte meddelat fullständigt införlivande åtgärder vid tiden för deadline utvärderar kommissionen situationen och kan öppna ett överträdelseärende”, skriver en talesperson för kommissionen till tidningen.
Missa inte: KO stämmer Postkodlotteriet – vill förbjuda hetsande reklam på Instagram. Realtid
Kommissionen vill varken bekräfta eller dementera att ett ärende mot Sverige är nära förestående.
Kovändning i våras
Direktivet antogs 2023 och ska komma åt osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män genom ökad insyn i lönesättningen. Sverige röstade dock nej med motiveringen att utformningen inte är anpassad för svenska förutsättningar.
Efter kraftig kritik från näringslivet meddelade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i mars att regeringen inte skulle lägga fram någon proposition.
Istället skulle regeringen verka för att skjuta upp genomförandet och omförhandla direktivet. Regeringen ansåg att direktivet var för administrativt betungande och därmed riskerade att minska jämställdhetsvinsterna.
Läs även: ”Jag förlorade jobbet vid 56 – kan jag gå i pension?”. Dagens PS
Men kritiken kom inte bara från arbetsgivarhåll. Enligt Arbetsvärlden riktade även Diskrimineringsombudsmannen, som skulle administrera regelverket, och Lagrådet kritik mot förslaget. Sveriges kvinnoorganisationer menade att regeringens ”nonchalanta handläggning” gett ett förslag som snarare riskerade att öka ojämlikheten.
När regeringen presenterade sina nya planer beskrev Företagarnas arbetsmarknadsexpert Lise-Lotte Argulander beskedet som en vinst för arbetsgivarna i en intervju med Dagens Juridik.
Arbetsrättsexperten Tommy Iseskog var betydligt mer skeptisk och bedömde det som ”helt osannolikt” att direktivet skulle omförhandlas.
”Det är egentligen löjligt att man agerar så här sent”, sa han då till Dagens Juridik.
Kommissionen säger nej
Trots att deadline passerat för över tre månader sedan håller regeringen fast vid sin linje.
”Regeringen fortsätter verka på EU-nivå för att hitta lösningar på de utmaningar som finns med direktivet och hitta konstruktiva vägar framåt. Det förs fortsatt samtal med EU-kommissionen om de utmaningar som direktivet medför”, skriver Nina Larsson till Arbetsvärlden.
Missa inte: AI-bolaget som tar över advokatjobben värderas till 140 miljarder. Realtid
Från Bryssel är beskedet dock tydligt.
”Kommissionen har inte för avsikt att återöppna direktivet, ej heller att fördröja dess införande”, skriver talespersonen.
Regeringens hållning möttes enligt Arbetsvärlden av avvisande reaktioner redan i maj.
Fyra steg mot EU-domstolen
Ett överträdelseärende regleras i artikel 258 i EU-fördraget och sker i en trappa. Först för kommissionen informella samtal med medlemslandet. Därefter begärs en formell förklaring.
Är svaret otillfredsställande, eller uteblir det, skickar kommissionen en formell begäran om att landet ska rätta sig. Det sista steget är att föra ärendet vidare till EU-domstolen.
Sverige är inte obekant med processen. Tidigare i år inledde kommissionen ett överträdelseärende om hur Sverige genomfört EU:s penningtvättsdirektiv, där regeringen krävdes på en redogörelse inom två månader.
Arbetsgivare anpassar sig ändå
Samtidigt har regeringen gett Diskrimineringsombudsmannen i uppdrag att fortsätta förbereda direktivets införande.
Flera offentliga arbetsgivare har också självmant börjat följa delar av kraven, bland dem Karolinska institutet och Region Västmanland, enligt Arbetsvärlden. Enligt tidningens uppgifter ska Arbetsgivarverket ha börjat råda statliga arbetsgivare att följa direktivet i de delar där det kan ha så kallad direkt effekt.
Direktivet väntas också påverka privata sektorn kraftigt. Realtid har tidigare rapporterat om hur finansbranschen står inför stora förändringar när lönerna ska bli mer transparenta.
