En vulkan avslöjade hur beroende världen är av tunna fiberoptiska kablar på havsbotten. Nu varnar experter för att geopolitiska spänningar gör systemet ännu mer utsatt.
Världens internet riskerar kollaps – allt hänger på några kablar


Mest läst i kategorin
När vulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha’apai exploderade i januari 2022 med kraften av en kärnvapenbomb skickades en askpelare nästan 60 kilometer upp i luften.
Men för ön Tonga, 65 kilometer bort, blev konsekvensen en helt annan katastrof. Landet kopplades helt bort från internet.
Kable slets av
Den enda undervattenskabeln som band samman Tonga med omvärlden slets nämligen av av ett undervattensskred från vulkanutbrottet.
Följderna blev omedelbara: banker tvingades stänga, sjukhus kunde inte överföra patientjournaler och piloter fick flyga utan digitalt stöd.
Läs mer: Grönlands statsminister sågar USA: “Respektlöst”. Realtid
Även det satellitbaserade reservsystemet visade sig värdelöst, abonnemanget hade gått ut och kunde inte förnyas utan internetuppkoppling.
Senaste nytt
Tunna kablar bär tung trafik
Händelsen i Tonga illustrerar ett globalt problem som få reflekterar över enligt forskaren Samanth Subramanian i boken ”The Web Beneath The Waves”, skriver The Economist.
Världens internettrafik vilar till 99 procent på cirka 1,4 miljoner kilometer fiberoptiska kablar som löper längs havsbottnarna.
Missa inte: Kina tar patent på att kapa undervattenskablar. Dagens PS
Dessa kablar, inte tjockare än en trädgårdsslang, beskrivs av Subramanian som ”magra och oskyddade” trots deras avgörande roll för den moderna världen.
Det digitala molnet framställs ofta som gränslöst och abstrakt, men är i själva verket djupt förankrat i en fysisk infrastruktur som är både tunn och koncentrerad till vissa strategiska rutter.
Kartor över dagens fiberoptiska kablar liknar påfallande de som visade 1800-talets telegrafkablar. Delvis av historiska och politiska skäl, men också för att dessa vägar bedömts vara säkra från klippiga klippformationer och seismisk aktivitet.
Geopolitisk kapprustning
Utöver naturkatastrofer hotas kablarna av både olyckor och avsiktlig sabotage.
Ankare kan orsaka oavsiktliga skador, medan dykare från ubåtar kan avlyssna trafiken. De geopolitiska spänningarna kring denna kritiska infrastruktur ökar, noterar Subramanian.
USA förbjuder sina företag att använda kabelläggarfartyg med kopplingar till Kina och tillåter inte heller kinesiska kablar att landa på amerikansk mark.
Missa inte: Klipper kablarna till Ryssland: ”Vi är redo”. Realtid
Kina å sin sida hävdar rätten att övervaka all kabelläggning och underhåll i Sydkinesiska havet, långt utanför sina territorialvatten.
Boken som öppnar med Tonga-incidenten avslutas med ett annat kabelbrott 2023, denna gång vid Taiwans Matsu-öar, där kinesiska fartyg ”av misstag” skar av en kabel.
Flera länder i Östersjöområdet, däribland Estland, behövt öka bevakningen för att skydda sina undervattenskablar.
Industrin splittras
Subramanian varnar för att det som länge varit en multinationell, samarbetsinriktad industri nu splittras längs geopolitiska linjer.
Läs även: Kaos i Östersjön: Redan två kabelbrott 2026. Dagens PS
Samtidigt spelar stora teknikbolag en växande roll som både finansiärer och huvudkunder av undervattenskablar, vilket enligt författaren skapar ”en situation mogen för oligopolistiskt beteende”.
Ett fåtal specialiserade företag ansvarar för både utläggning och reparation av kablar, vilket skapar flaskhalsar vid avbrott.
Detta, kombinerat med teknikjättarnas dominans och ökande geopolitiska spänningar, gör systemet allt mer sårbart.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.










