"Too tempting to resist"

Det skriver Financial Times analyssida ”Lex Column”.

Hela Lettland har 2,2 miljoner invånare, vilket är färre än invånarna i många europeiska städer.

Då kan det väl inte leda till särskilt stora konsekvenser om landet devalverar?

Jo, ganska stora konsekvenser, skriver Lex.

Då skulle de baltiska grannländerna Estland och Litauen enligt kolumnen hamna under konkurrensmässig press, och tvingas devalvera sina valutor också.

Även Bulgarien är i samma situation och skulle då också kunna tvingas devalvera.

Devalveringarna orsakar i sin tur huvudvärk för de svenska bankerna, som enligt Lex har lånat ut 445 miljarder kronor i Baltikum.

Stora kreditförluster i Baltikum ligger redan i korten för de svenska bankerna, på grund av fallande realinkomster och kraftigt stigande arbetslöshet.

Baltiska låntagare har det svårt att betala på sina lån som i regel har tagits i euro.

Riksbanken räknar i sitt huvudscenario med att de svenska bankerna drabbas av kreditförluster på 170 miljarder kronor åren 2009 och 2010, varav cirka 70 miljarder i Baltikum och Ukraina.

Som utgångspunkt är de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea välkapitaliserade med så kallade ”nivå 1-kvoter” på 10-12 procent.

I ett sämre scenario skulle kreditförlusterna uppgå till 300 miljarder kronor, och 10 procent av lånen i Baltikum inte betalas tillbaka.

Även då skulle de svenska bankernas nivå 1-kvoter hålla sig över den lägsta tillåtna nivån på 4 procent.

Swedbank skulle då ligga sämst till och få se sin nivå 1-kvot falla till 4,8 procent.

Men Lex varnar för att den snabbt försämrade situationen innebär att de baltiska förlusterna till och med kan bli större än Riksbankens sämre scenario.

Både Swedbank och SEB har sagt att en snabb baltisk devalvering, inte skulle öka deras totala förväntade kreditförluster mycket.

Men det skulle snabba upp takten för kreditförlusterna mycket, och ställa både banker, finansinspektionen och svenska staten inför större omedelbara problem.

För Lettland i sig kan diskussionen verka allt mer akademisk.

En devalvering i Lettland kan möjliggöra för landet att snabbare återställa sin konkurrenskraft, och studsar tillbaka snabbare då efterfrågan på export från Lettland återhämtar sig.

De utsikterna kan enligt Lex bli alltför frestande för att stå emot.