Kopparpriset har slagit rekord efter rekord under 2025, drivet av störningar i utbudet och rädsla för amerikanska tullar. Nu spår experter fortsatt prisrally in i 2026. Där Sveriges gruvindustri står att vinna stort på utvecklingen.
Sverige sitter på resurs alla vill ha – guldläge för gruvorna


Mest läst i kategorin
Spotpriset för koppar nådde fredagen nya höjder på 11 816 dollar per ton på London Metal Exchange, enligt CNBC. Sedan årsskiftet har priset stigit med omkring 36 procent, och bara den senaste månaden har ökningen varit 9 procent.
Den senaste uppgången drivs främst av oro för amerikanska tullar på importerad raffinerad koppar från 2027, vilket fått handlare att massivt öka införseln till USA. Enligt StoneX har raffinerad koppar som flödat in till USA ökat med cirka 650 000 ton i år, vilket pressat lagren i landet till runt 750 000 ton.
Arbitragemöjligheter mellan London Metal Exchange och den amerikanska börsen COMEX har förstärkt trenden. Medan koppar på LME handlas runt 11 515 dollar per ton för tremånadersleverans, ligger terminspriset på COMEX för marsleverans på omkring 11 814 dollar per ton, enligt CNBC.
Svenska gruvfynd värda miljarder: ”Det är det man ska leta efter”
Små gruvbolag lockar med anmärkningsvärda fynd värderade till miljarder. Lockelsen blir ännu större när svenska gruvor har politisk medvind. Riskerna är
Sverige gynnas av kopparboomen
För svensk gruvindustri innebär kopparboomen stora möjligheter. EU har klassificerat koppar som både kritisk och strategisk råvara med ambitionen att öka inhemsk produktion och minska importberoendet.
”Signalvärdet är väldigt tydligt. EU vill ha fler lokala gruvor”, säger Peter Hjorth, vd för svenska Bluelake Mineral, till Dagens PS.

Vid sidan av Sveriges kopparjätte Boliden tar allt fler gruvbolag plats med lovande projekt. Bluelake Mineral räknar med att omkring 60–65 procent av bolagets framtida intäkter kommer från koppar.
”Av våra betalbara mineraler är koppar helt överlägset viktigast. Cirka 60–65 procent av intäkterna kommer därifrån”, säger Peter Hjorth.
Läs även:
Sverige jagar det röda guldet – svår brist hotar EU. Dagens PS
Han beskriver en marknad där flera faktorer sammanfaller samtidigt som kopparns ställning är ovanligt stabil jämfört med mer nischade metaller.
”Gapet mellan efterfrågan och utbud verkar redan öppnas. Elektrifiering, energisystem och den gröna omställningen driver efterfrågan strukturellt, utöver konjunkturen. Det är världens tredje mest konsumerade metall. Kina kan inte manipulera kopparmarknaden på samma sätt som vissa specialmetaller. Här är det marknadskrafterna som styr”, säger han.
Förändrat politiskt klimat
Bluelake utvecklar koppar- och zinkprojekt i svenska Stekenjokk och Levi samt norska Jomafältet. Strategin är att samla anrikning och deponi i Norge, medan svenska fyndigheter fungerar som satelliter.
”Tanken är en central anläggning i Joma. Malm från Stekenjokk och andra satellitprojekt transporteras dit för anrikning”, säger Hjorth.
Trots att tillståndsprocesserna fortfarande styrs av nationell lagstiftning upplever han ett förändrat klimat för nya gruvprojekt.
”Det politiska klimatet för nya gruvprojekt är betydligt bättre nu än för några år sedan, både i Sverige och Norge”, säger han till Dagens PS.
Missa inte:
Kopparpriset stiger – men gruvorna hänger inte med. Realtid
Bolaget räknar med att tillståndsprocessen kan ta upp till tre år, och därefter ytterligare runt två år för att bygga gruvorna. Målet är produktionsstart i slutet av 2030 eller början av 2031.
”Den största kvarvarande risken är tidslinjen. Det finns alltid möjlighet till överklaganden som drar ut på processen”, säger Peter Hjorth.
Ekonomin avgörs av kopparpriset
För Bluelake handlar projektens ekonomi i första hand om kopparpriset, även om zink spelar en viktig men sekundär roll.
”Vi har kalkyler som fungerar även vid betydligt lägre priser än dagens höga nivåer. Men om kopparn ligger kvar på nuvarande nivåer eller går högre får vi en väldigt kraftig hävstång i kassaflödet”, säger Hjorth.
Läs även:
Räkna med fortsatt rally i koppar 2026. Dagens PS
Utöver koppar- och zinksatsningarna driver Bluelake även nickel- och koboltprojektet Rönnbäcken i Västerbotten, en av Europas största kända fyndigheter i sitt slag. Projektet är långt framskridet men kapitalkrävande och kräver både miljötillstånd och en industriell partner.
Lager i London krymper kraftigt
Globalt har den amerikanska efterfrågan tömt lagren på andra håll. London Metal Exchange har sett sina kopparlager sjunka med närmare 40 procent sedan årets början till endast omkring 165 000 ton.
Av dessa är 66 650 ton, ungefär 40 procent, redan reserverade för fysisk leverans, vilket intensifierat oron för ett utbudstillkort.
Missa inte:
Rekorddyr koppar kan vara slutet för gröna satsningar. Realtid
Samtidigt har gruvstörningar bidragit till att minska förväntningarna på framtida utbud. Deutsche Bank kallar 2025 för ”ett kraftigt störd år” där flera stora gruvbolag tvingats sänka sina produktionsprognoser.
Under den senaste veckan har stora kopparproducenter gemensamt sänkt sina förväntningar för 2026 med omkring 300 000 ton, skriver CNBC.
Fortsatt stark efterfrågan
Råvarujätten Glencore sänkte sin produktionsprognos för 2026 till mellan 810 000 och 870 000 ton på grund av lägre produktion från den stora chilenska gruvan Collahuasi. Rio Tinto förväntar också en produktionsnedgång nästa år, skriver Reuters.
Läs även:
Spadklart mineralfynd med 16 kritiska mineraler: ”Första gången”. Dagens PS
Citi räknar med att kopparpriset når 13 000 dollar per ton i början av 2026, och till och med 15 000 dollar under andra kvartalet.
Prognosen bygger på stark efterfrågan från energiomställningen och AI-sektorn, där elektrifiering, utbyggnad av elnät och datacenter kräver stora mängder koppar.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fastighetsvärlden, Fri Köpenskap, Food Supply.








