"Svenskarnas sparande inger hopp"

Svenskt Näringsliv räknar med en nedgång i den svenska ekonomin med 4,8 procent i år. Nästa år växer BNP med 1,0 procent, enligt organisationens nya prognos.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Finans och Försäkring som skickas ut varje måndag.

Arbetslösheten väntas bli 8,2 procent i år och 9,8 procent nästa år.

Inflationen blir -0,5 procent i år för att nästa år stiga med 1,0 procent.

SN räknar prognosen med att den negativa ekonomiska utvecklingen nu har bottnat, men anser att det i huvudsak handlar om ett utslag av uppdämd efterfrågan. Risken för omfattande bakslag är mycket stora, enligt organisationen

Den svenska ekonomin får draghjälp av att kreditmarknaden gradvis lättar och en del uppskjutna kapitalvaruinköp tas igen.

Återhämtningen sker dock i motlut eftersom ökande antal konkurser och arbetslöshet tvingar företag och hushåll till fortsatt högt sparande, skriver Svenskt Näringsliv i en pressrelease.

Inom stora delar av svensk exportindustri har konjunkturen bottnat på en mycket låg nivå och en del företag rapporterar rent av svaga tecken på återhämtning. Det bygger dels på att tillgången till krediter lättar något, dels på att en del uppskjutna kapitalinköp så småningom realiseras, fortsätter releasen.

– Svenska hushåll sparar rekordmycket. Det innebär att många har råd att spendera något mer när osäkerheten skingras, säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

Denna utveckling pågår även internationellt. Särskilt Kina har, delvis tack vare offensiva infrastruktursatsningar, tagit ledningen i den långsamma återhämtning som inleds i världsekonomin.

Många företag och konsumenter i Europa och USA behöver konsolidera sin ekonomi under flera år framåt. Svensk export, som till stor del består av tunga investeringsvaror där efterfrågan i stort sett försvunnit, har minskat kraftigt under inledningen av året och medför att BNP minskar med nästan fem procent i år.

– Under 2010 växer BNP med 1 procent, vilket fortfarande innebär lågkonjunktur med fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet, fortsätter Stefan Fölster.

I en särskild del av rapporten visas prognoser för Sveriges regioner. Denna kris visar ett helt annat regionalt förlopp än de två senaste lågkonjunkturerna. Under föregående två lågkonjunkturer (1991-93 och 2001) klarade sig industrilänen något bättre, medan Stockholm drabbades hårt. Denna gång verkar utvecklingen bli den omvända.

– Stockholm har gynnats av de senaste årens goda tillväxt i tjänstesektorerna, men gradvis sprids krisen även till sådana företagstjänster som är beroende av byggsektorn och industrin, avslutar Stefan Fölster.

Realtid.se/TT