De svenska hushållen bromsar in. Detaljhandeln säljer mindre och analytiker varnar för att den globala oron gör hushållen för försiktiga.
Svenskarna shoppar mindre i en osäker värld
Sveriges detaljhandel tappade fart i februari 2026. Försäljningsvolymen minskade med 0,6 procent jämfört med januari, enligt kalenderkorrigerade och säsongsrensade siffror från SCB.
Missa inte: Amerikanska motorn stannar – under årets viktigaste månad. Realtid
Det är sällanköpsvaruhandeln som drar ned statistiken med en nedgång på 0,9 procent, medan dagligvaruhandeln exklusive Systembolaget var oförändrad.
Sett över den senaste tremånadersperioden, december till februari, var detaljhandelns försäljningsvolym 0,2 procent lägre än under de tre föregående månaderna.
Sällanköpsvaruhandeln backade med 0,1 procent och dagligvaruhandeln exklusive Systembolaget minskade med 0,4 procent.
Ser bättre ut i det längre perspektivet
Bilden är dock mer ljus i ett längre tidsperspektiv. Jämfört med februari 2025 ökade detaljhandelns försäljningsvolym med 2,4 procent i kalenderkorrigerade tal.
Läs även: Detaljhandeln tappar fart – försäljningen föll i december 2025. Dagens PS
Sällanköpsvaruhandeln steg med hela 4,7 procent, medan dagligvaruhandeln exklusive Systembolaget minskade med 0,2 procent.
Omsättningen i löpande priser ökade med 2,6 procent jämfört med samma månad föregående år.
Geopolitiken sätter optimismen på paus
Trots den positiva årstakten präglas konsumtionsbilden av tilltagande oro. Kriget i Mellanöstern kastar en skugga över den återhämtning som många analytiker hoppades på under 2026.
HUI Research konstaterar i sin senaste konjunkturrapport att den optimism som tidigare spridit sig bland svenska hushåll ”för stunden har satts på paus”.
Missa inte: Expertens varning: Gör du inget kan du sabba din pension. Realtid
Institutet sänker sin prognos för hushållens konsumtion 2026 från 3,1 till 2,9 procent i fasta priser och pekar på att geopolitisk oro och konflikten i Mellanöstern ökar pessimismen, trots att grundförutsättningarna med lägre inflation, stigande reallöner och expansiv finanspolitik egentligen är starka.
”Vår bedömning är ändå att de positiva krafterna väger tyngst och att både ekonomin och detaljhandeln vänder uppåt under 2026 och 2027”, säger William Lindquist, analytiker på HUI Research.
Dubbelt tryck mot hushållen
Kriget i Mellanöstern slår mot konsumenterna från två håll: stigande energi- och transportpriser påverkar allt från livsmedel till flygresor, samtidigt som hushållen tenderar att bli mer försiktiga med sina utgifter i orostider.
Ökade energipriser tvingar hushållen att omfördela sin konsumtion mot nödvändiga utgifter som mat och hyra, på bekostnad av annat.
Han betonar att krigets varaktighet är avgörande för hur djupa spåren i ekonomin blir, och varnar för stagflationsrisker om energipriserna biter sig fast på höga nivåer.
Sverige bedöms ändå stå relativt väl rustat, bland annat tack vare ett lägre beroende av olja och gas än många jämförbara länder.
