Statsskulden minskar kraftigt

Det betyder att Riksgäldskontoret inte behöver låna upp lika mycket pengar.

Med minskande statsskuld kommer Riksgäldskontoret att minska volymerna av räntebärande statspapper som används för att låna upp peanger till staten.

– Vi ser kraftfulla överskott framöver och därutöver privatiseringar. Men det påverkar inte vår policy. Vi ser inga omedelbara behov av dramatiska justeringar, säger Riksgäldschefen Bo Lundgren.

Riksgälden pekar i ett räkneexempel att nedgången av statsskulden kan bli snabb från dagens nivå på närmare 1 200 miljarder kronor. Om överskottsmålet i de offentliga finanserna på 1 procent uppnås kan skulden vara nere i 880 miljarder kronor 2015.

Trots den kraftiga minskningen föreslår Riksgälden inga förändringar för hur statsskulden ska förvaltas. Amorteringstakten för valutaskulden ska även fortsättningsvis vara 40 miljarder kronor per år och myndigheten vill ha mandat att avvika från denna takt med 15 miljarder kronor, uppåt eller nedåt.

Enligt förslaget ska valutaskulden ligga på 15 procent av statsskulden, realskulden 25 procent och den nominella kronskulden 60 procent. Löptiden för statsskulden i slutet av 2008 föreslås bli 4,8 år.

Det är regeringen som fattar beslut om statsskuldens förvaltning, sedan Riksgälden lämnat sitt förslag.