Att förhandla med USA om handeln är inte lätt i dagens läge. Men två länder lyckades under omständigheterna bra med sina avtal, menar The Economist.
"Trump-viskarna" – de fick bäst handelsavtal med USA
President Donald Trump har de senaste veckorna slutit flera nya handelsavtal, bland annat med Argentina och Indien.
Avtalen har mötts av kritik i respektive land, där motståndare beskriver dem som eftergifter gentemot USA.
Men trots att uppgörelserna på ytan ser ensidiga ut kan de långsiktiga konsekvenserna bli mer komplexa.
Behövde göra stora eftergifter
Sedan i höstas har USA slutit fem formella handelsavtal och ett tiotal mer övergripande ramverk med partners som EU och Indien. Tidskriften The Economist har analyserat dem.
Avtalen är relativt kortfattade och saknar tydliga tvistlösningsmekanismer, men de har ändå förändrat villkoren för tillträde till den amerikanska marknaden.
Kambodja och Malaysia anses ha gjort de största eftergifterna.
Mer förhandlingsutrymme i Europa
I utbyte mot sänkta, men fortsatt höga, tullnivåer och vissa undantag för exportvaror har länderna öppnat sina marknader för amerikanska produkter och i vissa fall anpassat sin handelspolitik efter USA:s linje gentemot Kina.
Kritiker i regionen menar att villkoren är alltför oförmånliga.
Större ekonomier som EU, Japan och Sydkorea har haft större förhandlingsutrymme.
Lyckades få till lättnader
De har accepterat ömsesidiga tullar på omkring 15 procent men säkrat lättnader för viktiga sektorer som bilar, läkemedel och halvledare.
I gengäld har de lovat att minska både tullar och andra handelshinder samt göra omfattande investeringsåtaganden i USA.
Indien har landat i ett mellanting, med en tullnivå på 18 procent och selektiva lättnader, samtidigt som landet öppnar för ökad import av vissa amerikanska industrivaror och jordbruksprodukter.
Argentina och Storbritannien lyckades bäst
De mest förmånliga avtalen bedöms ha gått till Argentina och Storbritannien, som fått lägre tulltak och generösa kvoter för exempelvis nötkött och bilar.
Ur ett traditionellt handelsperspektiv framstår USA som vinnare genom ökat marknadstillträde och löften om investeringar.
Men högre amerikanska tullar riskerar att belasta konsumenter och minska konkurrensen på hemmaplan.
Samtidigt tvingas flera handelspartner genomföra reformer som kan stärka deras egna ekonomier på sikt, exempelvis genom minskade handelshinder och ökad konkurrens, menar The Economist.
Läs mer: Centralbanker staplar råvaror på hög – kan leda till priskaos. Realtid
