Energipriserna har redan stigit som en följd av kriget i Mellanöstern. Det kan leda till att en ovälkommen gäst kommer tillbaka: inflationen.
Skräckscenariot: Sex procents inflation i Sverige
Det är bara några år sedan som inflationen, i pandemins spår, steg rejält världen över.
Nu riskerar den globala inflationen åter att ta ny fart i spåren av stigande energipriser, efter att konflikten mellan Iran, USA och Israel skakat energimarknaderna.
Efter att inflationen i rika länder fallit tillbaka till omkring två procent i början av 2026 pekar nya signaler på att prisökningarna kan accelerera igen.
Riskerar betydligt högre inflation
Kärnan i utvecklingen är kraftigt stigande olje- och gaspriser. Priset på Brentolja har stigit till runt 100 dollar per fat, jämfört med cirka 60 dollar vid årets början.
Samtidigt har viktiga energiflöden genom Hormuzsundet störts kraftigt, vilket ytterligare pressar upp priserna globalt.
Historiskt har energipriser haft en tydlig koppling till inflation. En tumregel är att en varaktig ökning av oljepriset med 10 dollar kan höja inflationen med omkring 0,3 till 0,4 procentenheter.
Om oljepriset ligger kvar kring dagens nivåer kan inflationen i OECD-länderna därför stiga till över 4 procent, skriver The Economist.
Stigande bränslepriser
Vid ännu högre energipriser, omkring 140 dollar per fat, kan inflationen nå mellan 5 och 6 procent, menar tidskriften.
Trots detta bedöms risken för en global recession i nuläget som begränsad. Världsekonomin gick in i energikrisen med relativ styrka, med stigande reallöner och ökande företagsvinster.
Finansmarknaderna signalerar också en förväntan om avmattning snarare än en djup nedgång.
Samtidigt finns tecken på att inflationstrycket redan ökar. Realtidsdata visar att prisökningstakten på varor, särskilt drivmedel, har stigit snabbt under de senaste månaderna.
Vill helst inte höja räntorna
Om utvecklingen fortsätter kan den globala inflationstakten, räknat i årstakt, överstiga 7 procent under sommaren.
En ytterligare osäkerhetsfaktor är centralbankernas handlingsutrymme. Efter erfarenheterna från inflationsuppgången 2022–2023 kan företag vara snabbare att föra över kostnadsökningar på konsumenter.
Samtidigt kan centralbanker tveka inför att höja räntor kraftigt, särskilt i ett politiskt känsligt läge.
Om inflationen fortsätter att stiga kan regeringar åter tvingas ingripa med stödåtgärder, liknande dem som infördes under den tidigare energikrisen.
Dessa insatser riskerar dock att belasta de offentliga finanserna ytterligare, menar experter.
Läs mer: Larry Fink hyllar svenska pensionssparare i brev. Dagens PS
