Medan många företag bryter mot formella regler, avgör helt andra faktorer vilka som får stabilare kursutveckling.
Rapport: Avgörande faktorn bakom stabila aktiekurser


Två parallella mönster präglar svenska börsbolag – och de berättar olika historier om vad som verkligen betyder något för investerare.
Å ena sidan avviker nästan tre av tio bolag från Svensk kod för bolagsstyrning. Det framgår av BDO:s Börsrapport 2025, som granskat 421 bolag på Stockholmsbörsen, First North Premier och NGM Main Regulated.
Totalt 120 bolag rapporterar avvikelser från koden, varav 20 bolag bryter mot mer än en regel.
COSO-ramverk viktigare för kursstabilitet
Men samtidigt visar samma rapport ett helt annat samband: Bolag som använder det etablerade COSO-ramverket för intern kontroll och riskhantering uppvisar genomgående lägre volatilitet i aktiekursen – oavsett om de följer styrningskoden eller inte.
På Large Cap är skillnaderna små men stabila – cirka 4-6 procent lägre svängningar för COSO-bolag. På First North Premier blir kontrasterna dramatiska. Här uppvisar Technology-bolag utan COSO-ramverk i snitt 17 procent högre volatilitet.
”Stabilare aktiekurs, det har ingen tidigare pekat ut på samma tydliga sätt som den här rapporten”, säger Martin Tidesten, Head of Risk Advisory Services på BDO, till Realtid.
Trots detta har nästan 30 procent av bolagen ännu inte implementerat COSO fullt ut, och omkring 80 procent saknar en internrevisionsfunktion.

Real Estate leder kodavvikelser
Kodavvikelserna – som handlar om styrelsens sammansättning, utskott och transparens – är inte jämnt fördelade.
Real Estate-sektorn sticker ut med 40 procent av bolagen som rapporterar avvikelser, följt av Health Care, Technology och Industrials med mellan 31 och 33 procent.
”Det är absolut förväntat att det finns en viss grad avvikelser mot koden, men vi tycker det är förvånande att det är en så hög andel avvikelser mot koden”, säger Tidesten.
De vanligaste avvikelserna rör ersättningsutskott, valberedningens sammansättning och dess oberoende. Mindre bolag motiverar ofta bortfallet av särskilda utskott med att hela styrelsen hanterar frågorna – en förklaring som koden tillåter.
Jämställda styrelser genererar högre avkastning
En tredje dimension av styrning visar också tydliga samband med prestanda: könsfördelning.
Bolag med jämställda styrelser – definierat som 40-60 procent kvinnor – uppvisade under 2024 en genomsnittlig avkastning på 5,85 procent jämfört med 2,62 procent för bolag med mansdominerade styrelser.
Samtidigt domineras börstoppen fortfarande kraftigt av män. 91 procent av alla styrelseordförandeposter innehas av män, och manliga ordföranden erhåller i genomsnitt 22 procent högre arvoden än kvinnliga.
”Allt förändringsarbete tar sin tid”, säger Tidesten och tillägger:
”Att ändra styrelsekonstellationer gör man ju inte heller över en natt, det är ett långsiktigt arbete.”
Transparensbrister i riskrapportering
Analysen avslöjar också bredare problem med transparens.
”Alla bolag är inte alltid tydliga med hur de säkerställer motsvarande formaliseringsgrad och systematik i sin styrning i de fall där de avviker mot koden”, säger Tidesten.
Problemet förstärks av att väldigt få bolag rapporterar bolagsspecifika risker. Istället håller sig majoriteten till övergripande kategorier som geopolitik och finansiella risker.
Endast 10-20 procent beskriver mer specifika verksamhetsrelaterade utmaningar.
”Stakeholders sätter hög press”
Mönstret är tydligt: ju större bolag, desto mer detaljerad rapportering. Detta förklaras delvis av högre förväntningar från marknaden och större organisatoriska resurser.
”Alla stakeholders sätter hög press och medias övervakning är hårdare på de stora bolagen, kravbilden ställer högre krav än för First North och Small Cap-bolag”, säger Tidesten.
Men det skapar också en kunskapsgap mellan olika bolagssegment.
Färre än hälften av bolagen betraktar hållbarhetsfrågor som en central risk, trots ökade krav från investerare och regelverk.
En syn som enligt rapporten kan visa sig kortsiktig när kapitalmarknaden alltmer värderar hållbarhetstransparens.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.










