Ny metod tar hand om atomsoporna

Men SKB, Svensk kärnbränslehantering, tror mer på sin egen metod.

Frågan om hur man ska slutförvara utbränt kärnbränsle är ett problem i alla kärnkraftsländer. I dag mellanlagras utbränt kärnbränsle motsvararande 1.800 ton plutonium i vattenbassänger över hela världen.

SKB har tagit fram en metod där kärnbränslet läggs i kapslar av gjutjärn och kopppar, som sedan ska förvaras i urberget på cirka 500 meters djup. Metoden är ifrågasatt. Dessutom tar det många decennier innan man fått ned allt kärnbränsle.

Under tiden måste det utbrända kärnbränslet bevakas, bland annat på grund av terroristhot.

Men nu har professor Fergus Gibb, och hans forskargrupp, på Sheffields universitet tagit fram en helt ny metod att ta hand om avfallet, meddelar danska Ingeniören.

Metoden bygger på att plutonium blandas med krossad granit, som efter upphettning och långsam avsvalning förenas till en stabil slutprodukt. Materialet kan sedan förvaras så djupt som 5 kilometer ned i urberget.

På SKB, som ska utvärdera nya metoder, så anser man inte att den nya metoden innebär något framsteg.

– Det är en gammal idé att förvara kärnbränslet i djupa borrhål. Det låter intressant, men är besvärligt eftersom man måste separera de olika ämnena i det utbrända kärnbränslet, säger Fred Karlsson på SKB till Realtid.se.

Dessutom anser han att SKB:s metod är säkrare.

– Det är bättre att ha bränslet på 500 meters djup än på 5 kilometers. Det gör det möjligt att ta upp det om skulle finnas skäl till det, säger han.

Ett sådant skäl skulle kunna vara om tekniken för transmutation får ett genombrott. Transmutation innebär att utbränt kärnbränsle bestrålas så att det omvandlas till ämnen med betydligt lägre halveringstid.

Under transmutation avges dessutom mer energi än under den ursprungliga användningen.